Senaste veckan

 Den 5 juni åkte jag, min kille och fröet tillsammans med 17 av våra bästa vänner till Turkiet för att semestra tillsammans. Vi hade en helt fantastiskt fin vecka. Givetvis var det en massa sol, bad, mat, drinkar, lek och stoj. Vi var på river rafting, strosade runt i vackra Side, gick på marknader och tittade på allt som fanns att köpa, fast jag handlade inte så mycket, det blev ett par t-shirts, en fleecetröja och en födelsedagspresent till Dante. Det var allt.

 Här är vi inne i gamla Side och strosar. Grabbarna grus har fått syn på ett piratskepp. (Dante i orange)

Så här tillbringades dagarna. Eller ja, jag låg i skuggan eller invirad i tunna kläder eftersom jag fick soleksem dag ETT. Trots att jag var insmord i spf 30. Trots att jag inte ens låg och pressade utan gick in för att ta det lugnt. Trots att jag höll mig undan solen till största delen fick jag vattenblåsor på armarna. Min hy är för fan helt löjligt överkänslig sedan jag fick barn. Man kan ju hålla sig för skratt. Och jo, vi var vid stranden oxå..

Dinnertime! alla 20 härliga människor käkade middag ihop 7 av 8 kvällar. Otroligt trevligt!

Här intas en traditionell turkisk måltid, vad den nu hette. Mat i lergryta typ. Mycket gott och mycket kryddstarkt.

Min fina kille imponerade stort på vattenrädda Dante. Fröet vägrade gå djupare än midjan de första dagarna,  försökte man få ut honom skriade han som om han skulle få spruta igen. Dag fyra åkte han vattenrutschkana i knät på min kille några gånger och mot slutet av veckan simmade han på det djupa, där han inte bottnade, med armpuffar. Små steg framåt. Vi får nog börja gå till badhuset lite oftare..

Sista middagen med gänget.

Mina underbara vänner hade fixat en överraskningstårta med present till Dante som fyllde år dagen därpå. Jag grinade så det skvätte i en halv evighet över hur förbannat fina vänner jag har, hur man kan vara så lyckligt lottad.. och hur usel mamma jag var som inte fixat det för honom själv...

Jag hade i alla fall kommit ihåg att köpa present till honom att öppna på flygplanet strax efter midnatt den 13 juni. 

Fem år.

Fem år sedan han föddes... ofattbart.

Han blev väldigt nöjd över sina Ben10 gubbar och vad det nu var..

Vi var hemma och i säng vid fyra, halv fem tiden på morgonen, sov ett par timmar innan det var dags att vakna och fira igen. Det var ju fortfarande födelsedag och man kan ju inte vakna på självaste dagen utan att få fika och paket på sängen inte.

Lite smått och gott blev det men det stora paketet stod mormor och morfar för. En ny cykel!

Åh denna lycka! 

På fredagen åkte vi med min kille till hans stuga i smålandsskogarna. Där var även hans syrra med barn och hans pappa. Födelsedagsfirandet fortsatte med ännu fler fina paket. 

Det blev ett par turer på sjön, vi fiskade lite och fick en miniaborre som Dante ville spara och närapå brast ut i tårar när vi slängde tillbaka den i sjön.

Dante fick köra båten helt själv. Stort.

Vackert värre.

Vi åkte hemåt igen på söndagen och körde rakt in i detta inferno. En hagelstorm. Helvete vilken blixthalka. En bil körde av vägen en bit framför mig. Otäckt som bara den, men som tur var klarade sig alla oskadda. 

Vi kom hem på söndagskvällningen, en lång bilfärd och fyratusensjuttionio kalorier senare. Vad gör man inte för att hålla sig vaken...
Eftersom fröet tjatat om sin nya cykel sedan torsdagen och att han längtade efter att cykla, tog vi förstås en tur innan vi tog tag i kvällsbestyren, lade den här fantastiska semestern bakom oss och såg fram emot en ny arbetsvecka.