Julpyssel

Idag var det julpysselkväll på dagis.
Flingan trodde att jag skulle lämna honom där som vanligt och det tog en lång stund innan han insåg att jag skulle vara kvar.
Jag försökte få en fin bild på min lilla tomtenisse, men det blev inte bättre än så här.
Ett gråtande barn med ansiktet gömt i händerna.

Han sansade sig tillslut och en fin tomte blev tillverkad och en mugg som Dante målat på.

Roligt.

Nu var det meningen att jag skulle sätta igång att lägga golv, men plötsligt (äntligen) fick pappa för sig att hjälpa mig med de sista listerna i dressingroomet.

Alltså är det fria sågutrymmet i garaget belamrat igen..

Så nu sitter jag här på hängröven och funderar på vad jag kan ta tag i för projekt.

Inget biter på Tarzan

Dante har nu fått "sömn"droppar i snart en veckas tid.
Han får maxdosen.
Ändå vaknar han 2-3-4 gånger per natt.
Jag fattar inte detta!!
Hur är det möjligt??
Nu är han ju iofs väldigt förkyld igen..

Jobb först, sedan lek

Måndag och jobbdag igen.

Fröet var förtvivlad även denna lämning men vid hämtning på em sa fröken att han är pigg, glad och leker under dagen, han äter bra och somnar lätt på vilan.

Detta känns såklart superskönt!

Då verkar han ju trivas bättre och bättre iaf.

Vi gick raka spåret från dagis till Maria och Elliot och hälsade på.

Jenny och Lucas dök oxå upp efter en stund och det var fullt ös på våra filurer.

En sabla massa fika tryckte jag i mig i vanlig ivrig takt.

Lucas hannn precis kasta sig utanför bilden när jag knäppte..

Dante var lite svårövertalad att somna på kvällen, trots dropparna och trots att han var helt vindögd av trötthet.

När han väl somnat var klockan lite mycket, jag kände inte för att släpa undan sängen och grejja för att påbörja golvet i mitt sovrum utan istället borrade och skruvade jag upp nya handtag på dörrarna och fick upp julgardinerna i vardagsrummet.

Så var det oxå gjort.

Härlig söndag

Jag vaknade halv 8 efter 6.5 timmars oavbruten sömn.
Rena rama julafton.
Upp å hoppa, pigg som en mört.
Fyllde den alltid hårt jobbande tvättmaskinen med en ny omgång.
Lite småpillande hann jag med innan mormor tingde och det var dags att hämta mitt frö.
När han sov middag hann jag äntligen röja i garaget.
Staplade lådor och strukturerade upp lite i röran så jag fick loss utrymme att måla lister och såga golv därute.
Härligt.
Vid 14 snåret gav vi oss ut på promenad med destination Jenny och Lucas.
Där blev det glögg, fika, babbel och lek.
Supertrevligt som alltid!




Nu sover skatten och jag ska skala loss den växande hängröven ur soffan och göra lite nytta.

Lördagspyssel

Lördagsmorgonen började tidigt.
Som vanligt.
Vi hade käkat, duschat, klätt oss, sminkat mamman, busat, läst böcker, kört ett par maskiner med tvätt och hängt dem när klockan var 10.
Då drog vi på oss varma kläder och gav oss ut i den grådassiga dagen.
Vi gick på promenad och bjöd in oss själva på 11 kaffe hos mormor o morfar.
Alice o Dante busade så ljudnivån var hög, knubbiga ben for som trumpinnar över golven och glada skratt skallade.
Musik för örat.
Väl hemma igen, med en sovande liten buse i vagnen bistod jag pappa när han monterade en ytterlampa där den gamla rök vid omläggning av garagetak.
Så hade jag ju önskat ett eluttag därute oxå...
Ja, han hade lite att pyssla med.
Mormor kom och hämtade en nymatad skatt vid fyratiden och strax därefter stannade AC utanför.
Vi åkte hem till Jessica för att ha en vin, mat och pysselkväll.
Fantastiskt trevligt!
Åt gjorde jag så käften stod i fyra hörn, som vanligt.
Jag åstadkom en krans att hänga på dörren.

kärleken

Typiskt

Dante har blivit vrålförkyld.
Igen.

Fredagsmys - all work

Efter jobbet åkte jag till köpcentrat och handlade lite innan jag åkte till mormor och morfar för att hämta min lilla flinga.
Kusin Alice och mormor hade hämtat honom på dagis där allt hade gått jättebra även idag.
Det busades för fulla muggar när jag dök upp och vi stannade kvar en stund.
Tillräckligt länge för att få mat i magen innan vi gav oss av hemåt.
Dante var vanisinnigt trött och redan vid 18 tiden bad (gapade, pratade, pekade och gestikulerade) han om välling och "sitta där" i soffan.
18.30 var han slagen.
Skatten bäddades ner i sin säng och jag satte igång med tapetseringen.
Lite trixande vart det allt med mönsterpass och de sista våderna ovanför dörren, särskilt den som var närmast hörnet, ovanför och "bakom" dörren.
Den var ju formad som ett uppochnervänt stora L.
Mätande, skärande och passande, men jag fick fanimej till det!
Gud så skönt att det är klart!!!
Nästa steg blir att dra igång med golvet och måla listerna innan jag sätter dem på plats igen.
Kanske jag hinner klart till jul ändå!

Fler tårar

I morse när vi åkte till dagis inbillade jag mig att Dante kanske inte skulle skrika och klamra sig fast vid mig när jag skulle säga hej då.
När det gått så bra under dagen igår.
Så fel jag hade...

Ännu ett steg närmare mållinjen

Igår när Dante somnat var jag helt slö.
Det var på vippen att jag intalade mig själv att det var helt okej om jag tog en ledig kväll.
Istället sockerchockade jag mig med en mugg glögg och lite tilltugg, fick lite nya krafter och tog tag i tapetseringen.
Jag hängde inte upp något på väggen men använde golvet i mitt dressingroom med att mäta ut och passa in mönsterpassningen, skar till och donade med alla våder som ska upp på nästa vägg.
Ikväll är det alltså bara att börja limma och hänga färdigskurna våder.
Najs!
Bara ovanför dörren och en smal remsa mellan dörrkarm och vägg som ska passas till men det känns överkomligt.

Strålande nyheter

Igår när jag hämtade mitt mirakel på dagis började han inte störtgråta så fort han såg mig.
Fröken sa "idag har det släppt"
Han hade inte alls klängt så på sin favoritfröken som han brukar, han hade tagit bästisen i handen, gått med en av de andra fröknarna när det var dags att vila, lagt sig på sin plats och somnat på en gång.
"Han har vart en glad liten kille idag"
Jag som är löjligt blödig började nästan lipa igen, fast av lättnad den här gången.
Så himla skönt att höra!

Vi åkte hem och fick lite mat i magen innan vi gav oss ner till badhuset där vi mötte upp Helen och Alma.
Vi badade i över en timma, riktigt skrumpna blev vi.
Dante var snart slät igen, men mammans vill inte ge med sig, hrmpff.
En fika blev det så klart innan vi gav oss hemåt igen, nöjda och glada.

Promenad i trädgården

Samma visa, nya tårar

Ännu en dag som startar med tårar för både mig och min älskade unge.
Ännu en dag då han klängde sig fast i mig och skrek när jag lämnade på dagis.
Fy fan säger jag bara.
Tycker så vanvettigt synd om honom, samtidigt som jag ju vet att vi inte har något val..
Hur länge brukar sånt här hålla på?

Jag piskade upp mig

Ena väggen är färdigtapetserad.
Helt galet vad mitt hus är skevt!
Skiljer flera centimeter från ena sidan av rummet till det andra.
Lite trixande och mätande med vattenpass vart det för att få till raka skarvar, men det blev helt okej tillslut.
Ikväll ska jag ge mig på nästa vägg och nästa tapet.
Där gäller mönsterpassning.
Kan bli spännande..

Lediga mitt i veckan

Idag var det dags för flingan att gå på 18 månaders kontroll på bvc.
Han har gått ner ett kvarts kilo sedan sist.
Med all säkerhet för att han åt noll och ingenting när han var sjuk.
Han har däremot vuxit hela 3 cm på längden!
Så skulle han ju få sitt vaccin mot mässling och vad det nu är mer i den där sprutan.
Gillade inte riktigt sköterskans taktik måste jag säga.
Han satt ganska lugnt i mitt knä, lite protester blir det ju när man klämmer fast honom, men inte alls så att han stretade och höll på.
Han tittade på sköterskan när hon fixade med sprutan och såg den närma sig benet, då säger hon "titta på apan Dante!"
Han tittar runt och ser apan som hänger åt andra hållet.
Då sticker hon.
Han blev så klart jätteöverraskad och superledsen.
Det gick ju fort över men jag tycker helt klart att det är bättre att låta honom titta, säga att det kommer att sticka osv istället för att överfalla i lönndom.
Jag fick även rekommendationen att köra en ny omgång med sömndroppar.
Lite blandade känslor för det men givetvis inser jag att vi båda behöver sova och förhoppningsvis hjälper det Dante den här gången.
Håller tummarna att han slipper bli sjuk så det förstör alltihop igen.
Vi hade tagit ledigt resten av dagen ifall han skulle bli öm och slö av sprutan.
Istället fick han följa med mamma på stan en sväng innan han gjorde mycket och högljutt klart för mamman att nu får det vara nog.
Medans han sov drog jag fram lite utebelysning och hängde upp innan jag lagade oss en näringsriktig middag.
Köttfärslimpa med potatis, morötter och broccoli.
Smaskens.
Vi var ute en sväng på eftermiddagen men flingan tröttnade ganska fort och fick dagens andra utbrott.
Gissar att sprutan kändes av lite ändå.
Nu sover han och jag borde piska upp hängröven för att tapetsera.
Men möjligheten att få sova många timmar i följd gör mig helt trött i förväg.
Nya tag i morgon.

Renoveringen

Nu har jag målat klart väggar, dörrar och dörrkarmar i sovrummet.
Igår började jag tapetsera.
Jag hann bara två våder.
Dels tar det lite lång tid när man är ensam och amatör, dels tar det extra tid när man måste klappa om flingan som vaknar stup i kvarten.

Skatten som förövrigt var vaken mellan 23.30 och 02.45 inatt..

Ångest, ångest, ångest

Min tarzan är så vansinningt förtvivlad när jag lämnar på dagis.
Idag började det redan hemma..
Han ropade "Nej, nej" kastade sig på golvet och grät lite när vi skulle klä på oss ytterkläderna.
Ju närmre vi kom desto mer gnällde han och ropade "Nej".
Jag var tjock i halsen av återhållna tårar när vi klev innanför dörrarna och Dante började gråta på allvar.
Med ett påklistrat leende överlämnade jag en skrikande, förtvivlad liten pojke i famnen på fröken och vinkade glatt"hej då" till mammas lilla sockervadd.
När vi ska vinka genom fönstret är det en stor gråtande mun, tårvåta kinder och små knubbiga händer som trycks mot rutan.
Anklagande, ledsna ögon.
Fy fan säger jag bara...
Känner mig som en jävla barnmisshandlare och gråter i bilen varenda gång jag lämnat.
Jag ringer varje dag och kollar att han lugnat sig och att allt går bra och det gör det.
Men han vill helst sitta i knäet på (inskolnings)fröken, vill inte gärna släppa hennes hand och blir supersvartsjuk om något annat barn vill sitta hos henne.
Vi får hoppas att det släpper snart..

Lördag - lekdag

På lördagsförmiddagen åkte vi för att titta på när brorsdottern hade dansuppvisning.
Min skatt satt som ett ljus i mitt knä, helt fascinerad, under timman det pågick.
Så duktig!
Vi firade med en lunch med familjen efteråt, mysigt och väldans trevligt.
Vid 16 snåret kom mamma och brorsdottern hem till mig för att vakta min skatt medans mamman gav sig ut på skojigheter.
Kosan styrdes mor Brastad och inflyttningsfest hos AC.
Smarrig mat, gott vin och fantastiskt sällskap resulterade i en jättetrevlig kväll.
Sent blev det och seg som satan var man ju på söndagen...

Sjuka, jävla människo as

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6189863.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6190433.ab

Mitt hjärta brister 2

Idag klamrade sig Dante fast vid mig och skrek när jag lämnade på dagis.
Jag fick bända bort små, desperat klängande fingrar och lämna den skrikande, stretande skatten i famnen på fröken.
Jag grät en skvätt i bilen.

Nytt underbart

I förrgår när jag skulle byta blöja på mitt frö tar han tag i blöjan där han ligger på skötbordet med den på sig ännu, och säger "Bajs"
Jag gjorde stora ögon "har du bajsat?"
"Bajs"
Jo, mycket riktigt han hade bajsat.
Jag berättade för mamma igår och hon sken upp och sa "Ja! Det gjorde han här förut med!"
Samma sak i morse när jag skulle byta bajsblöjan.
"Bajs"
Mammas lilla bäbis blir så himla fort en stor pojke...

Natten

19,00 Dante somnar
20,00 Vaknar, ropar i högan sky på mamman som kommer farande. Vill då rakt inte läggas ner i sin säng igen så jag lyfter upp och vaggar till sömns i min famn igen
21,45 Vaknar och skriker på mamman som får snabba sig i duschen. Placeras i mammans säng efter envist pekande och "sitta där".
22,20 Har ropat efter en flaska rismjölk i en stund. Jag kapitulerar.
00,30 Har inte somnat än, vrider och vänder sig, sparkas och klappas om vartannat på mig.
01,50 Sätter sig gråtande upp i sängen. Vill ha rismjölk. Det får han.
02,20 Ledsen en liten stund innan han slumrar till.
03,00 Sätter sig upp i sängen. Lite ledsen.
04,05 Glider ur sängen och hämtar mina tofflor som han lägger på mitt ansikte. Det är den vanliga signalen för att han har sovit klart och vill att vi kliver upp.
04,06 Barnet tillbaka i sängen.
04,07 Vill ha rismjölk igen. Det får han. Somnar.
05,45 Klockan ringer, dags att vakna. Dante sover djupt.
06,20 Dante vaknar, tittar upp på mamman med ett stort flin och säger "Hej"
Hur trött och frustrerad man än är så måste man bara le tillbaka, säga "hej och godmorgon" gnussa in näsan i varm barnahud, pussa och krama så mycket man hinner innan det stretas emot och man puttas undan.
Den här natten var som de varit den senaste tiden.
När han var sjuk återföll vi i den dåliga vanan att ge rismjölk på natten. Han åt ju ingenting, ville inte ens ha välling utan det enda han ville ha var just rismjölk Alltså fick han det, då man är glad för varje droppe med vätska han får i sig under tiden han är dålig.
Nu måste vi vänja oss av med den igen.

Att mitt barn börjar sova om nätterna är det enda jag önskar mig i julklapp.

Truth or fiction?

Jag läste en artikel om en tiobarnfamilj.
Åh alla barnen var så väluppfostrade.
Alla barnen hade fått lära sig att somna själva från allra första början.
Alla barnen hade slutat med nappen vid ettårsåldern.
Alla barnen hjälpte till och hjälptes åt.
Jag känner hur det svartnar lite för ögonen och tänker elakt att de har fanimej inte haft ett barn med kolik som skrek halva dygnet i sex månader och som vid 17 månaders ålder ännu inte sover mer än ett par timmar i sträck .
I nästa sekund undrar jag om man kan hyra in den där morsan en vecka eller två..
Eller kanske de skulle vilja hyra min flinga i en vecka?
Äh, det är säkert bara ren lögn alltihop och ett satans kaos i den där tiobarnsfamiljen.

Vilken lättnad

Det hade gått så bra på dagis idag, trots lite gråt när mamman lämnade.
Han äter duktigt, sover gott, om än i sin vagn ännu,och leker bra med de andra barnen.
Så himla skönt!

Ännu en bit på väg

Så har jag målat första lagret med färg på dörrarna, dörrkarmarna och garderoberna.
Borde sätta igång med listerna nu men har ingen lust..
Var och köpte de sista listerna till dressingroomet efter jobbet idag.
Några meter vit pinne gick på 1100 spänn.
Jävla ocker.

Mitt hjärta brister

Idag grät min lilla flinga när jag lämnade honom på dagis.

Ett obevakat ögonblick

Det vill till att tänka sig för innan man lämnar vissa saker framme...
Stegen jag använder när jag målar var ju rena nöjesfältet.

Framsteg i renoveringen

Idag åkte jag och inhandlade en planslip för att ge mig på den där fördömda dörren och karmen jag kladdade ner.
Slipat blev det och det var tamigfaen en riktig workout för armarna.
Najs!
När dammet lagt sig och jag putsat av ytorna målade jag de två dörrarna och de fyra garderoberna med häftgrund.
Nu stinker det i sovrummet.
Jag vädrar så jag håller på att frysa ihjäl.

Friska o krya

Så var det måndag igen.
Helgen har varit lugn och skön.
Vi var på köpcentrat och inhandlade golv till sovrummet.
Inte för att det är dags att lägga det riktigt än, men det känns skönt att ha det på plats.
Jag har målat klart de väggar som skulle målas så nu är det bara 90% kvar att göra därinne..

Mitt frö har blivit bättre för var dag och igår var han helt tillbaka till sitt vanliga underbara jag.

Härligt!

Idag var det dags att gå till dagis igen.

Jag var lite orolig för hur det skulle gå, vi hann ju bara precis klart med inskolning innan han blev sjuk.

Han var lite tveksam i början så jag följde med in i en liten stund.

När jag resta mig och det var dags att vinka hej då var det bara glada miner, tack o lov!

Ringde nyss o kollade läget och då lekte han med dockor och var alldeles nöjd.

Skönt!!

Nu, jobb!

Jag blir galen

Det finns en hel del saker som driver mig till vansinne, det ska erkännas, men just nu är boven mitt påslakan.
Eller täcket.
Eller båda två.
Jag ligger och vrider och vänder mig i sängen, försöker få fröet att sova en stund, hitta en bra ställning att ligga i utan att armar och ben ska domna av dålig blodtillförsel och ändå kunna hålla flingan i handen, som han vill.
Samtidigt vill jag ju ha täcke på mig.
Jag drar åt mig täcket men får bara en hög påslakan i handen.
Nytt försök.
Jag håller emot påslakanet med foten, drar åt mig täcket men rafsar fortfarande runt i ett tomt påslakan.
Jag river och drar, håller emot och krafsar men likförbannat är det bara en hög med tomt påslakan som ligger under hakan och inte värmer ett förbaskat skit.
Täcket ligger som en stor boll i botten på påslakanet, delvis på väg ur.
Försöker mig på en manöver med att stoppa in händerna i hålen upptill, få tag i täcket, sträcka upp benen rakt upp i luften och hålla emot påslakanet genom att knipa fast det med tårna.
Lönlöst.
Jag flyger frustrerad upp ur sängen, väcker mitt barn, får blodrycksfall och blir alldeles vimmelkantig, skakar ner täcket med imponerande frenesi innan jag kastar mig ner i sängen igen.
Lägger mig tillrätta, lägger fröet tillrätta, klappar och kramar, drar i täcket.
Krafs, krafs i en hög med påslakan.

Rena rånet

Nu har jag varit och köpt målarfärg till min förstörda dörr, den icke förstörda dörren, garderobsdörrarna, och listerna.
Nätta 700 pluringar gick det till när man inte handlar billig skit.
Nu har jag alltså handlat billig skit för trehundra spänn och den dyra, bra färgen.
Smart.

Ont i örat

Efter ytterligare ett par dagar då Dante haft upp till 40,3 graders feber och några nätter då sömn bara varit en vision, var vi så tillbaka hos läkaren.
Min lilla krake var otroligt duktig och lät läkaren kolla, klämma o peta utan några som helst protester.
Min stackars lilla skatt har en kraftig öroninflammation.
Gud så skönt att få veta vad det är som plågat honom och varför han haft så hög feber.
Men stackars min lilla älskling..
Nu väntar en kur med penicillin och så ser jag fram emot en frisk liten pojke som busar, skrattar, leker och framförallt äter igen.
Och sover.
Phuleeese!

På cykeltur

Dags att svära lite

Ikväll fick jag tvinga mig till att fortsätta med målningen.
Trött o sliten.
Jag målade dörrkarm och dörr, tredje och sista lagret.
Trodde jag.
Det ser förjävligt ut, liksom klumpat sig allteftersom det torkat.
Inser till min iskalla fasa att jag i tröttmössan tagit fel jävla färgburk!
Imorgon blir det till att köpa slippapper och börja om från början.
Jag ska sjunga svordomsvisan så rutorna skallrar.
Jag fick avreagera mig med att måla första lagret färg på andra långväggen.
Så är jag äntligen klar med att skrapa tapet!

Vad är det som händer?

Idag morse var mitt mirakel feberfri!
Halleluja!
Ikväll hade han 39.5 i feber.
Jag fattar ingenting...

Fortfarande risiga

Idag lämnades flingan i mormors ömma vård och mamman åkte till jobbet.
Känns att jag trots allt inte är helt 100..
Var helt slut efter bara några timmar.
Har fortfarande en massa huvudvärk och tung i skallen men knaprar Ipren.
Hade lite feber när jag kollade.
Flingan var så gott som feberfri idag men vansinnigt grinig och rent av ilsken.
Han har flera gånger tagit ur nappen och sagt "aj aj aj aj" så någonstans har han ju ont, frågan är var.
Jag har gått igenom den lilla krabaten så gott jag kan, även inuti munnen i fall där finns blåsor, sår eller i värsta fall en ny cysta.
Men jag hittade inget.
Kanske är det tänder på g.
Förstår att det måste vara vanvettigt frustrerande för honom att kanske ha ont och inte kunna förmedla sig ordentligt.
Inte äter han heller, han vill inte ha välling och han får ofattbart nog trugas i till och med rismjölken..
Stackars liten.
Mamman är så orolig.
Efter ett vansinnesutbrott som mamman inte fattade något av, somnade han i knäet vid 18 tiden.
Totalt färdig.
Nä, han är långt ifrån dagisklar känns det som.

Nu har jag målat den misslyckade dörrkarmen igen, med en nyinköpt dyr målarpensel.
Den blev inte helt perfekt.
Inte ens superbra, men tillräckligt okej för att jag ska kunna leva med det.
Kanske jag gör en dragning till.
Sista garderobsdörren ska strippas på tapet men det orkar jag inte med idag.

Vill inte gå och lägga mig

Så känner jag mig mer levande än död igen.
Fortfarande huvudvärk och lite smårisig men inget jag inte kan hantera.
Alltså fanns det inte längre några ursäkter till att sitta på hängröven utan det var bara att ta tag i sovrumsrenoveringen.
Ett lager färg till på dörrkarmen målades på.
Blev helt kass...
Fan.
Måste köpa mig en bättre pensel och testa dra ett lager till utanpå annars får jag väl slipa ner allt, ve och fasa.
Ena långväggen ha fått två lager färg men jag tror minsann det behövs ett till.
Nu vill jag inte krypa isäng.
Inte för att jag inte är trött gubevars, utan för att färgen stinker.
Mycket smart move att måla precis innan läggdags...
Not.

Underbart

Sedan ett par veckor tillbaka säger mitt mirakel flerords meningar.
"sitta här / där" och banka på aktuell plats är favoriten.
Nu har det avancerat till "mamma sitta här/där"
Ljuvligt!
Sedan babblar han ju hundratals ord i rad, fast på ett språk som jag inte förstår.
Än.
Härligt är det oxå att man kan fråga en fråga och han svarar "på riktigt"
Ex:
"Vill du ha banan?"
"Nä"
Vill du ha gröt?"
"Nä"
"Vill du ha köttfärssås?"
"Nää, blläääää"
Han har lite svårare med ordet "Ja".
Men nicka det klarar han av.
Så säger han "tack tack" och bockar med huvudet när han ätit klart.
Mammahjärtat smälter.

Sista kvällen i vila

Nu känner jag mig inte döende längre, tack o lov.
Men jag ger mig själv den här kvällen oxå att vila på.
Men imorgon är det dags att ta tag i renoveringen igen.
Och kosten.
De få måltider jag pressat i mig har nog snittat ett dagsbehov av kcal per styck.

Ett otäckt uppvaknande

Imorse vaknade jag av att ett snorigt litet ansikte kröp intill och flinade upp sig.
Jag höll på att dö av skräck när jag såg att det lilla ansiktet var täckt av blod.
Han hade näsblodat en pöl i sängen och kudden var alldeles blodig.
Så jäkla otäckt!
39.1 visade tempen.
Jag ringde sjukvupplysn igen och vi fick en tid på sjukhuset.
Efter ett antal timmar där fick vi veta att blodprovet såg bra ut, öronen såg bra ut, halsen såg bra ut, att det nog bara var en kraftig förkylning och jag skulle fortsätta att ge bricanyl och alvedon.
Ikväll somnade han utan både alvedon och bricanyl.
Oh well, han lär vakna inatt, lika säkert som amen i kyrkan, så jag får väl ge honom det då.
Nu har jag tvättat fyra maskiner med sängkläder.

En redig hög med tvätt..

..tornar upp sig här hos mig.
För tredje dagen i rad kräker eller kissar mitt bedårande barn ner mammans säng.
Jag kände mig nästan lite självmordsbenägen för en sekund..

En spillra till människa

Fröet fick högre feber allteftersom dagen gick och vid läggdags låg tempen på 39.9.
Min temp låg strax över 38 men skillnaden på energi hos hos båda var milsvid.
Han orkade, i kortare stötar än vanligt iofs, herja runt ganska bra.
Jag andades tyngre bara jag tittade på.
En 1½ åring kräver en del av en som förälder.
Man lyfter hundratals gånger på en dag, man försöker sysselsätta, hindra från att utsätta sig för livsfaror, aktivera, mata, fylla på med vätska, byta blöjor, hålla ren liten kille, hålla rent i huset som ser ut att ha nåtts av apocalypsen efter bara några timmars ignorans från mamman, snyta rinnande näsor och tusen andra saker.
Detta går ju på rutin i vanliga fall, men med feber och huvudet fullt av snor var varje rörelse en ansträngning som gjorde mig smått svettig, anfådd och huvudvärken tryckte på så jag trodde ögonen skulle ploppa ur skallen och tänderna lossna och skramla ner på golvet i en sorglig liten hög.
Men både ögon och tänder satt fast trots allt.
När skatten somnat i min famn var jag så feberfrossig att jag med nöd och näppe orkade baxa in honom i sängen.
Jag fullkomligt stupade i säng och ville nästan inte tro mina öron när skatten ropade bara minuter senare.
Upp på darriga ben och hämta nässpray, ge medicin, lite att dricka och försöka få att somna om.
Skatten ville bli snuten och få att dricka ett antal gånger i natt och vid ett av tillfällena upptäckte jag att han kissat igenom blöjan.
Herregud vilket projekt det kändes som mitt i natten.
Tack o lov för plastad frotté.
Det var bara att riva ur sängkläderna, bädda rent och sedan svimma i säng igen med en puls på ungefär 700 slag per minut.
Förut ringde mormor och frågade om jag ville att hon passade min febriga lilla skatt i några timmar så jag fick vila mig.
Halleluja!
När fröet hämtats kastade jag mig i säng och väntade på att sömnen skulle greppa mig.
Icke.
Hur i h e l v e t e är det möjligt att inte kunna somna när man är helt febrig och supertrött?
Gah!
Jag får göra ett nytt försök.

Just shoot me

Idag är flingan mycket bättre.
Inte lika hög feber men väääldigt snorig.
Han ränner runt här och väsnas, klättrar och busar.
Jag däremot sitter med feberhet panna, glansiga ögon, bultande huvud, andas med öppen mun och glor på mitt barn.
Önskar jag hade öronproppar i men orkar inte gå och hämta.
De är flera meter bort.
Hoppas att mitt frö inte hittar på något allt för farligt bus för skulle han störta mot golvet och ett säkert blodvite skulle jag knappt orka ta mig upp för att trösta.
Okej, kanske jag överdriver en smula, men jag önskar vi var synkade och hade våra febertoppar samtidigt.
Då kunde vi legat i en hög med snoriga näsdukar och glott på dålig daytime tv.
Nu måste jag ta mig samman och laga lite mat till min skatt.
Känns som om jag ska avverka ett maraton utan skor på en grusig väg.

Eländiga krakar

Min skatt har varit hemma ifrån dagis i två dagar.
Feber igen, snorig, snabbandad och hostig.
Jag talade med sjukvupplysn och de tyckte att vi skulle åka och kolla hans lungor och ta lite prover som idag.
I morse vaknade jag med hela kroppen full av utslag.
Som miljontals små nålsticksmärken över hela mig.
Holy shit!
Jag börjar snora och hosta jag med så det passade bra att åka till vc idag.
Dantes prover visade att inget allvarligare än någon jobbig bacill intagit hans kropp, tack o lov.
Men vi ska givetvis ha koll på febertopparna och sånt för det är ju inte så bra eller normalt att de kommer så ofta.
Han fick Bricanyl för att hjälpa honom att andas lättare.
Jag har antagligen en reaktion på ett virus alt en allergisk reaktion och fick medicin för det.
Dock togs inga prover på mig (märkligt) men ska såklart oxå återkomma om det håller i sig eller blir värre.
Nu tröstäter jag godis.

På bristningsgränsen

Igår var jag hos frissan.
Jag hatar när någon rör i mitt hår.
Jag ryser utmed ryggrade och käkarna låser sig lite av obehag.
Alltså måste jag liksom ladda mig psykiskt innan jag går till frissan.
Igår hade jag en ny frisör då min vanliga var bortrest.
Supergullig tjej, men hon höll på med mitt hår i TRE TIMMAR!
Det hade jag inte laddat för.!
Herregud, jag höll krampaktigt i armstöden så knogarna vitnade och mot slutet ville jag bara vråla högt och kasta mig ut ur salongen i den där sabla capen som värsta Batman.
När jag väl betalat och släpptes ut sög jag i mig frisk luft i djupa andetag och hade jag haft cigg med mig hade jag nog sugit djupa bloss på en sådan med.
Men jag blev nöjd med håret.

Fullproppad dag

Igår vid 10 tiden vek jag mig dubbel här på kontorsstolen.
Blodet susade i skallen, kallsvetten trängde fram på ryggen och magsmärtorna var hemska.
Det var dags igen.
Sabla enometrios!
Bara att packa sig hemåt, ta några raketpiller och hasa sig i säng.
Klockan 13 var jag på benen igen tack o lov.
Eftersom jag ju var hemma så jag åkte och hämtade mitt frö tidigare på dagis.
Min duktiga pojke hade varit så redig hela dagen.
Sovit gott och ätit rejält.
Med sked dessutom.
Aww, man bara sväller i bröstet av stolthet och kärlek till denna lilla ljuvliga varelse.
Vi åkte till Jenny och Lucas och hälsade på.
Maria med sin Elliot och Helen med lilla Alma var oxå ditbjudna.
Vi käkade äpplepaj och glass medans våra barn lekte och stojade.
Så himla trevligt!
Vi var hemma igen strax före 18 och då var det en totalt supertrött liten kille som pekade efter välling, bankade på soffan, pekade på mamman och ropade "sitta, sitta".
Vid 19 tiden var det nattmössan på för min skatt och mamman fortsatte med renovering av sovrum.
Jag fortsatte att skrapa de där sablans tapeterna.
Helt sjukt hur de sitter!
Ena dörren och dörrkarmen fick första lagret med färg påmålat.
Det går så sakteliga framåt.

Tidig morgon

Idag var det dags att lämna min skatt redan klockan 7, på dagis.
Jag våndades lite inför detta.
Turligt nog vaknade han klockan 6, när han märkte att jag klivit upp, så jag slapp väcka honom.
Det hade gjort ont i själen.
Han lämnades till fröken och vinkade glatt till mamman som lite ängsligt gick därifrån.
Hoppas det ska gå bra.

Ännu en helg till ända

I lördags hade jag hem familjen på lite födelsedagsfirande.
Mat, tårta och gott vin stod på menyn.
Och en jäkla massa disk.
Himla trevligt var det!
Både jag och mitt frö fick fina presenter.
Dante fick en trehjuling med ett långt handtag baktill för mig att skjuta på och styra med.
Kanoners.
Den var ju tvungen att invigas på söndagen då det var farsdag middag hos morfar.
Vi "cyklade" (mamman gick då ju) hela vägen dit, både fram och tillbaka.
Dante var hur nöjd som helst där han satt och körde sin fina cykel.
Det har blivit dåligt med renoveringen under helgen.
Lite tapetskrapande i går kväll, men annars har det vart fullt upp med att fira, äta och umgås.

Latmask

Tänker på färgburkarna som står och väntar.
Lister, dörrfoder och väggar som ska målas.
Men ikväll tar jag ledigt och latar mig istället.
Drar fram strykbädan och högen med stryktvätt istället.
Lagom ansträngande.

Kärringar på sniskan

Renoveringen fortsätter

Idag lämnades fröet på dagis för inskolningens sista dag.
På Måndag är det skarpt läge alltså.
Idag skolkade jag från jobbet och åkte först ut till köpcentrat för att införskaffa ett par fotriktiga, varma mammavinterkängor.
Mina första Ecco skor.
Det är mer än bara siffran som visar att man blir äldre..
Rejsade hemåt med mina dyrgripar och svidade om till målarstassen.
Taket i sovrummet blev målat.
Skönt!
Så hinner det vädra ut lite stank innan det är dags att krypa till kojs ikväll.
Fortsätter att skrapa tapet.
Den jäveln är ditlimmad med superlim det ger jag mig tusan på.
Sablars vad det sitter.

Ett steg fram, ett tillbaka

Fröet somnade gott i sin vagn på dagis igår.
Skönt.
Däremot sov han inget vidare i natt.
Inte katastrof men han var vaken ett par tre gånger.
Kunde vart värre, och jag fick ju några nätter att samla mina krafter.

Renoveringssnack

Igår fortsatte jag tapetskrapandet.
Det är ju så sabla tråkigt, så för att stimulera mig lite bände jag bort alla listerna i pauserna.
Så var det gjort.
Jag lyckades minsann hålla alla hela och oskadade så nu kan de målas ist för att jag behöver lägga massa stålars på att köpa nya.
Jeej!
Idag inhandlades färg på väg till jobbet, så ikväll kan jag varva skrapandet av tapet från garderobsdörrar med att måla taket.

En envis filur

Inskolningen av mitt frö fortsätter.
Igår när jag kom för att hämta sa fröken:
"Han är allt en väldigt viljestark liten filur den här"
No shit..
Han vägrar att sova på dagis. Två av fröknarna hade försökt med alla möjliga trix men icke.
Idag lämnade jag vagnen så de kan försöka somna honom i den om de vill, kanske det kan gå bättre.
Han vägrar att låta sig matas, utan ska äta själv.
Med fingrarna helst.
Jajagsägerdådet.
Något alldeles fantastiskt är det ju att han faktiskt sovit jättebra i tre nätter på raken nu!
Känns helt overkligt och jag tassar in till honom, i slowmotion för att skapa minsta möjliga ljud, om nätterna för att försäkra mig om att han andas.
När slutar man oroa sig för plötslig spädbarnsdöd?
När de är i 15års åldern?

Det var annat förr..

Hittade just en gammal antckningsbok i en låda.
Tydligen hade jag slappat för länge (igen) gjort en invägning och till och med tagit mått på vissa ställen på kroppen.
Då hade jag ett midjemått på 61 cm.
Jag hade avslutat med ett "NYA TAG! FÖR FAN!"
10 cm bredare om midjan sitter jag nu här tänker samma sak.
NYA TAG NU FÖRIHELVETE!

Skrapar tapet

Nu har jag dragit igång renovering av sovrummet.
Börjar med att skrapa tapet av garderobsdörrarna.
Jag tycker verkligen att all typ av förarbete är såå tråkigt..
Men, bara att bita ihop.
Tanken är att det ska bli klart innan jul.
We´ll see..

Fullt upp

Inskloning, jobb och sömnlösa nätter har den här tiden varit full av.
I fredags hände något roligt.
Då var vi och hämtade hem mormor och morfar efter deras utlandsvistelse på en hel månad!
Dante var lite avvaktande i ett par minuter men nu är allt sig likt.
Han vrålar förtvivlat när mormor vinkar hejdå.

I lördags kom mina gamla barndomsvänner på besök.
Tre galna kärringar och jag.
Vi käkade mat, åt halvmisslyckad tårta och hällde i oss väldans lyckade drinkar till blandad musik på hög volym.
Lite dans blev det och en massa tjatter.
Det blev även lite skumpa invigning i mitt inte riktigt färdiga dressingroom.
Vi herjade ända till 4,30 snåret på morgonen.
Dagen efter kändes det tydligt att man numera är för gammal för sånt där.
Då var det ju dessutom min födelsedag, så jag kände mig extra tyngd av åldern som numera skrivs 38 år.. Eeek!

Ovant

Nu har mitt frö både vaknat och somnat om igen.
Jag har betalat räkningar och jobbat lite.
Klockan är bara halv 8 och jag känner mig lite rastlös..
Har inget golv att lägga, ingen byrå att montera och inga tapeter som ska upp.
Eller jo, det har jag ju, men jag måste få lite åsikter om en del saker innan jag drar igång med sovrummet.
Jag har en hylla som jag monterat och som ska borras upp, men det är på andra sidan väggen vid Dantes säng och det känns ju väldigt onödigt att väcka den björn som sover..
Såga golvtrallar kanske..
Eller rensa papper och sätta in i pärmen..
Eller duscha, måla tånaglarna och lägga ansiktsmask..
Sova. Det borde ju vara det självklara valet.

Förkylt. Väldigt förkylt

Flingan vaknade strax före 21 igår kväll.
Blev hysterisk när jag försökte få honom att soman om och trumfade med en spya.
Efter ännu en jobbig natt i mammans säng var Dante kry i morse.
Vi promenerade iväg i den strålande höstdagen till inskolningens andra dag.
Det gick lika bra idag.
När det var dags att ge oss av hemåt igen såg jag att mitt frö hade mörka ringar under rödkantade ögon.
Han somnade i vagnen och sov i hela 40 minuter innan han satte sig upp med igenproppad näsa och rinnande tårar.
Han verkade pigg men vägrade äta.
Så blev han gnälligare och gnälligare..
Jag tog tempen och den visade 39.8.
Sablars.
En spya, en halv flaska välling och en halv flaska rismjölk senare sover han i sin säng.
Hostar och snorar.
Stackars liten..

Inte mycket kvar nu

Jag svängde ihop ett sofföverdarg till soffan förut.
Tål väl ingen närmare inspektion, men bättre är beige som den var innan.
Lite lister ska upp, sista dörren kommer på fredag och spotlights ska upp i taket.
Så allt lull lull då..
Men jag ser ljuset!

Förkylt

Efter inskolning gav vi oss av för att köpa skor till mammans mirakel.
Mamman borde oxå ha skaffat sig ett par stadiga "mammakängor" men jag hittade inga jag gillade.
Fröet däremot fick ett par fina mittemellanfodrade kängor att ha nu innan han kan börja med de riktiga varma vinterkängorna, och ett par fodrade gummistövlar.
Mission complete.
När vi kom hem var det en liten skatt med snorig näsa, rosor på kinderna och allt annat än solsken i blick.
Efter några timmar kändes han varm och jag tog tempen.
39.6.
Åh nej...
Han ville inte ha mat, inte ha välling, bara hans älskade rismjölk.
Han somnade i mitt knä vid 17 tiden.
Ingen supp eller nässpray hann jag ge honom..
Han sover ännu och risken finns att jag har en liten filur skuttandes i sängen mitt i natten..
Så himla typiskt nu när vi börjat inskolningen..

En stor dag

Idag har vi gjort första inskolningsdagen på dagis!
Hur fasen blev min bäbis så stor så snabbt?
Det gick hur bra som helst!
Han bara rände in i barnaskaran och kastade sig in i leken utan en blick åt den lite pirriga mamman.
Hans inskloningsfröken var med honom hela tiden och han gick med henne i olika rum, med stängda dörrar och mamman utom synhåll.
Nemas problemas.

Rackartyg

Nä, han får såklart inte stå på den där zinkhinken i vanliga fall. Ser helt livsfarligt ut när jag tittar på videon..

Var bara tvungen att "smyga" på honom lite för att se om han tog ett steg till..

Och det gjorde han ju såklart.

Två steg fram, ett tillbaka

Igår kväll slocknade flingan efter att bara ha slurpat i sig en tredjedel av sin välling.
Jag latade mig en stund men fick liv i de svullna benen och monterade klart byrån.
Skönt!
Vid 23 snåret gapade Dante efter mig.
Precis som innan den här tiodagars kuren med dropparna.
Han stod upp i sängen och blev halvhysterisk när jag försökte lägga honom ner igen.
Bara att plocka upp honom.
Jag gav honom vällingen han inte drack upp innan och efter en stund somnade han.
I mammans säng..
Så var vi då tillbaka på ruta 1 med en tröttsam natt då han var vaken titt som tätt.

Helgen

Lördagsförmiddagen spenderades på Emaus med Mia och Emmy.
Himla trevligt.
Vi blev lite anfallna av getterna men mamman anföll tillbaka och satte de små gynnarna på plats.
Eftermiddagen var lugn, en liten promenad och en kort tur till lekplatsen men det var lite småregningt så det var ingen höjdare.
Iaf inte för mamman.
När fröet slocknat sorterade jag och hängde in kläder.
Herregud...
49 par byxor är kanske inte helt nödvändigt att ha..
Speciellt som 10 utav dem är sådana jag måste banta sisådär 8 kg för att komma i..
Nu är det hur som helst instuvat i garderoben.
Jag började att sortera och lägga in i kategorier.
Stickat, stickat jag använder, stickat jag sällan använder, stickat jag aldriga använder.. samma sak med brallor, t-shirts, linnen.. ja..
Det slutade såklart med en "diverse" kategori oxå..

Idag skulle vi ge oss iväg på poängpromenad med Jenny, Maria och deras frön.
Jag hade missat ställa om klockan så vi fick lite tid över när jag upptäckte det.
Tiilräckligt med tid för att skatten skulle göra en fantastisk vurpa och slå sig i munnen.
Så vitt jag kunde se i det forsande blodet med en vilt stretande och gallskrikande liten pojke i knäet så var det den där strängen under överläppen som gick åt skogen.
Hoppas inte det var tanden som fick sig en törn.
Flingan skrek sig helt lealös och somnade så vi fick stanna hemma.
Då passade jag på att montera på byrån. Snart klar den med. Pjuh!!
Vi fick gå på promenad i ösregnet lite senare på dagen istället.
Och utan trevligt sällskap.

Godmorgon

Inatt sov min skatt i sin egen säng ända fram till 6.30, utan att vakna en enda gång!

Halleluja!

Ikväll är sista natten han ska få dropparna.

Det ska bli otroligt spännande att se om hans mönster är brutna eller om han kommer sova lika illa om nätterna igen så fort vi slutat.

Om man skulle ta och sortera lite kläder ..

Äntligen!

Igår monterade jag klart inredningen i garderoben.
Nu håller jag på att sätta ihop en byrå.
När det är klart återstår bara att sortera kläder och lägga in i nya garderoben.
Ett digert jobb märkte jag när jag började tömma de gamla..

Det är inte lätt att vara liten

Min stackars skatt är full av battlewounds för tillfället.
Ett otäckt skrapsår i pannan efter att ha vält en sol över sig. Stolsryggen kom farande och drämde i pannan och gjorde ett otäckt märke.
Han har små blåtiror på båda ögonen som inte syns så tydligt på fotot, men den ena fick han då han halkade på en leksak och landade på en annan.
Det andra fick han när han herjade i trädgården och stod på näsan rakt i backen.
Gummistövlar är livsfarligt hala egentligen.
Han har en bula i bakhuvudet då han för första gången ramlade ur sängen med en jäkla brak.
Igår undkom han med blotta förskräckelsen då han välte en byrå över sig.
Han drog ur nedersta lådan och klev upp i den för att klättra vidare uppåt, det klarade inte tippskyddet, men som tur var stod jag nära och fick syn på honom och lyckades mirakulöst rädda både barn, byrå och en tung glasvas som stod ovanpå.
Smalbenen och knäna är fulla med små blåmärken av diverse fall och vilda lekar.

Mammans nerver är i gungning.

Det tar sig

Ännu ett försök att baka bröd till tarzan är gjort.
Ett bröd som inte är döbakt eller smuligt.
Det blev minsann riktigt bra!
Mamman åt lite drygt hälften.

Två matta människor

Idag har vi vart på jobbet och stökat undan det nödvändigaste.
Sedan åkte vi för att ta in post och vattna i huset jag passar.
Fyra stycken krukväxter har inte överlevt mina varsamma gröna fingrar.
Undra på att jag har plast till 90% här hemma...
När vi kom hem blev det mat och tanken var att ge oss ut och leka trots det tråkiga regnet.
Lite frisk luft varje dag känns viktigt.
Men, mitt frö kändes lite varm i pannan och han hade 37.9 i temp.
Vi stannade inne.
Han var väldigt grinig och otålig ända fram tills det var dags för nattvällingen.
Han slurkade girigt i sig och när det bara var droppar kvar skjuter han den ifrån sig och fontänspyr.
Den vände och landade vackert över kudden, ansiktet, halsen och bröstet på mitt frö som knappt fick luft.
Jag for upp och vände honom med en fart jag inte trodde fanns kvar i den gamla kroppen.
Han fick luften åter och andades ut i ett vrål.
Efter projekt städa barn och halva huset är jag helt slut.
Tar en ledig kväll från monterandet av garderobsinredning idag..
Igår fick jag förresten ihop soffan.
Snabbt och lätt var det gjort.

Upp som en sol, ned som en pannkaka

Dagis har frågat ett par gånger vad Dante får för mat på recept (är ju snart dags för inskolning).
Han får inget alls, bara sitt tillägg.
Konstigt tyckte de.
Ja...konstigt tyckte jag och ringer och pratar med dietisten.
På min frågade svarar hon att "jaaa, men du håller ju på att testar vad han tål osv ännu"
"Öhhh, men alltså han har ju gjort en massa tester och det är ju konstaterat att han är allergisk mot alla sädesslag, majs, soja, ägg, äpplen, päron (stenfrukter), nötter, nutramigen och mjölk..."
"Jaha!! Jasså... vänta nu ska vi läsa här....hmmm...ja du minsannn!"
Men åhhhhhh sabla kärring!
Detta är samma människa som satte honom på en tiodagarskur Nutramigen trots att det redan då var konstaterat att han var allergisk, men det hade hon missat..
Nåja, nu skulle jag minsann få hem en massa produkter!
Halleluja!
Det är minsann inte lätt att hitta i affären!
Ett stort paket med massor av saker får jag hämta, pasta, grov mix, fin mix, knäckebröd, majsbröd...
Majsbröd?
Vänta nu..
Jag läser innehållsförteckning på alla produkter.
Varenda sak, utom potatisfibrer, innehöll majs!
Jag maler tänderna mot varandra i irritation så käkmusklerna står ut som tjocka bågar.
Jag ringen min dietist nästa telefontid och förklarar dilemmat.
"Öhhh jaha, men då måste de ha ändrat innehållet...oj då.. oj.."
"I alla de produkterna?"
"Ja du förstår blablabla massa skitsnack blablabla"
Tur att jag läste på allt och inte bara tog för givet att det jag fått hemskickat var sånt han tålde.
Måste säga att mitt förtroende för henne är sådär...