Sunday, November 30, 2008

Liket är flyttat

Kattliket är bortforslad till ett buskage långt bak i trädgården.
När jag bar bort den var det med darrande armar så snabbt benen bar mig över hala, blöta löv och det enda jag tänkte på var "Jurkyrkogården".
"It will come back to haunt me..
Tänk om den sitter på trappan i morgon och tigger mat o vatten med lysgröna ögon.
Tänk om jag vaknar av att det jamar skithögt på altanen inatt.
Tänk om den ligger i bakhåll och flyger fram och hugger mig i hälsenan mig så fort vi kliver utanför huset.
Men... jag har ju inte dödat den... skulle den vara förbannad på mig ändå?
För att jag begraver den under lite granris?
Vad fan skulle den dö just i min rabatt för??"

Hade den sprätt till minsta lilla så hade jag fanimej skitit ner mig och skrikit mig hes.

Det är en sådan där dag idag...

Jag hade allt lite feber i morse oxå, men är ändå lite rastlös så jag började fixa med lite grejjer.
Det skulle jag nog låtit bli idag...
Jag lånade borr utav pappa igår och nu är skåpet monterat och klart.
Dörren ska på och jag ser till min fasa och förbannelse att gångjärnen inte passar!!!
Va faaaaaaaaaaaasen!
Det är förborrade hål och utrymme i metallen där det ska sitta men nä.. det är ca fem mm för smalt.
Tandagnisslan...
Batteriet tog slut i fjärrisen.
Jag har AA batterier, D batterier, och C batterier.
Men självklart var det AAA jag behövde.
När jag gräver i lådan så åker locket av burken med skruvar o plugg och alla femhundra sprider sig i lådan.
När jag ilsket ska gräva upp dem igen råkar jag riva ur en påse med flörtkulor från något gammalt jäkla pyssel.
De spred sig över köksgolvet till mitt ilskna skrikande.


Men nu till det absolut värsta hittills.....
Jag hör att det är ett herrans liv på skator och kråkor vid min altan.
Jag går dit och kollar, och vad ser jag....
Jo, till min fasa ser jag att den här ligger i min rabatt:



En död katt!!!

Fruktansvärt!!!!

Vad gör jag nu?? Jag vet ärligt talat inte om jag pallar ta en spade o forsla bort den med...

Jag kan inte se att den har ett halsband heller annars hade jag ju ringt ägaren...

Men jag vill ju definitivt inte att den ligger där och blir upphackad...

Gnäll

Vad gör jag??????

Aaaaarrrggghhhh

Varför i helvete gör man förpackningar som kräver en ingengörsexamen för att ta sig in i????

1a advent




Frukost.
Dante är grymt nöjd med sin stol som min moster kom och lämnade av igår.
Vi ska få låna Ludwigs tripp trapp stol när han har växt ur den, men tills dess duger ju den här alldeles utmärkt!
Mycket roligare att smälla med händerna i bordet än att sitta i babysitter och glo på mammas ben när vi ska äta.

Saturday, November 29, 2008

HEUREKA!!

De sa det på tv!
Det är vetenskapligt bevisat!
Att människor som inte sover tillräckligt är mycket mer benägna att göra dåliga val när det kommer till vad de äter.
Jag visste det!!!
Det är alltså inte min karaktär och disciplin det är fel på.
Jag kan alltså inte hjälpa att jag äter en massa dynga.
It is out of my hands...
Nu ska jag kika in hos Mirijam och se om hon har fler godistips...

Snörvel.

I eftermiddags kom brorsdottern för att stanna över natten hos mig o Dante.
Mormor var kvar och underhöll barnen medans jag målade klart.
När jag duschat o bytt arbetskläder till vanliga gick vi i samlad trupp hem till mormor o morfar för att käka kvällsmat.
Under tiden jag tuggar i mig en skinkmacka med massa senap känner jag hur jag börjar frysa, ögonen tåras, huvudvärken kommer krypade och nackan känns stel.
Ohnoo...
Mamma såg på mig att jag inte mådde prima o bad mig lägga mig en stund.
Det gjorde jag.
En halvtimma låg jag o frös och kunde inte alls slappna av.
Stackars Alice stannade kvar hos mormor när jag och Dante knatade hemåt.
38,4 i feber.
Sablar...
En tablett, en kopp te och med alla pyjamasar jag äger under morgonrocken kan jag tvinga mig att uppdatera min blogg innan jag kryper i säng.
Hoppas det gått över till i morgon.

Madre mia!

I morse (svinottan) satte jag mig med min son i knät i soffan.
Han ligger gott på amningskudden, får mat och efter en stund somnar han gott.
Jag har fått låna en himla bra babysitter av Malin, som går att fälla ner ryggstödet på.
Det gjorde jag och placerade sonen, fortfarande liggande på kudden i babysittern.
Såg superbekvämt ut och jag började det digra arbetet med smink och hår.
Efter en stund vaknade han och började låta.
Inget gråt eller så, bara talade om att han var vaken.
Jag lät honom ligga o låta och fortstte med att fiffa åkerspöket.
Han blev mer och mer högljudd och efter kanske fem, sju minuter gick jag in för att hämta honom.
Iskylan spred sig i kroppen när jag kommer dit, hjärtat hoppade över ett par slag och jag tog vardagsrummet i ett kliv.
Min bräckliga lilla dununge hade sparkat sig över kudden, framåt, så huvudet hängde utanför babysittern, med hjässan i golvet medans kroppen låg kvar i babysittern.
Kunde han ha brutit nacken? Ryggen? Spräckt skallen i två delar?
Det gick bra... det gick bra.

Fääärdig!

I morse ringde mamma o frågade om jag tänkt renovera något idag, och om jag isf ville ha hjälp.
U bet, pallra dig hit!
Jag hann med alla måsten innan hon kom, som att diska o köra några maskiner med kräktvätt så det vara bara att rulla ut golvpappen, röja undan lite, överlämna tarzan i mormors armar och sätta igång med att måla klart taket i kök/hall.
Faaaan vad tid det tar o faaaan vad gött att det är klart!!!
Nu kan jag förtsätta med väggarna som stått still i väntan på taket, och sedan köra på med skåpen.
Kanskekanskekanskekanske kommer jag att vara klar innan jul....
Det beror väl på hur mycket jag bloggar förstås.

Friday, November 28, 2008

Skalleper

Snart har vi samma frisyr, jag och min son.
Skillnaden är väl att han får mer hår medans mitt ramlar av.
Vi kommer mötas någonstans i mitten.

Adventspynt

Jag hittade stakarna och stjärnorna.
Nu är de utplacerade i fönstren.
Mysigt!
Ösregnet på utsidan är ju inte lika mysigt.

Ångest

Idag har jag ätit lördagsgodis.
Suck...
Morgondagen ska inledas med en långpromenad.
En jääävligt lång promenad.
Hur länge tror ni jag behöver gå för att bränna 5 kilo, få fram rutor på magen och få bort gäddhänget?

Tunnis

När jag var gravid blev mitt hår jättebra.
Mycket tjockare och bättre kvalitet.
Nu börjar det återgå till det normala fjunet.
Överskottet kommer farande, alltihop på en å samma gång.

Thursday, November 27, 2008

Typiskt

Jag håller på att monterar ett skåp till lilla toan.
Borrar hål för att skruva i benen.
*pjooong* så går borret AV.
Så går det när man köper budget skit.
För det duger ju.
Så lite som man borrar och så.
Det där andra, top of the line grejjerna, nänänä, heeelt onödigt.
Man kan lägga pengarna på roligare saker än en ordentlig borrmaskin.
Som ett par stövlar eller så.
Nu kan jag ju dansa polka runt det där halvfärdiga skåpet i mina jäkla stövlar tills jag har skaffat mig en ordentlig maskin.

Snoret rinner

Idag är vi hemma och tar det lugnt. Dante hostar och snorar, stackars liten.
Det bli ringet jobb i eftermiddag.
Istället har jag hunnit att grejja lite här hemma, tagit bort pappen på golvet runt spaljen där jag målat, dammsugit och röjt lite i förrådet.
Vid Dantes nästa powernap tänkte jag tvätta golv, borra upp hatthyllan och börja fixa med att borra upp skenan i taket i badrummet.
Så har jag ju en massa skåpluckor kvar att skrapa tapet på och måla...
Jag ska nog hålla mig sysselsatt.
Kanske ska börja leta efter mina adventsljusstakar, stjärnor o sånt oxå...
Var nu det kan gömma sig..

Wednesday, November 26, 2008

Sång o hosta

I eftermiddags var vi på babyrytmiken igen.
Det var hur trevligt som helst som vanligt och Dante tycker verkligen att det är jätteroligt.
Han vevar med de små armarna, sprätter med de knubbiga benen och varvar flinet med en ytterst koncentrerad min då den lilla lilla munnen blir till ett litet litet O där det kommer små glädjetjut ur.
Men, han fick spelet strax innan vi skulle åka hem och vrålade så han var helt knallröd i det lilla ansiktet, tills vi satte foten utanför dörren. Då tog det tvärstopp.
Märkligt barn...
Nu sitter jag och lyssnar på hur han hostar och snorar stackarn.
Vi stannar nog hemma i morgon bitti ist för att gå till öppna förskolan.

Standby

Jag hann måla spaljen innan tarzan vaknade.
Nu väntar jag på att hoppa i duschen.

På med arbetsbrallan

Väntar på att grynet ska somna så ska jag sätta igång att måla spaljen.
Inte helt optimalt att behöva ränna ifrån och stoppa i napp med målarfärg på figrarna.

Jag förstår inte!!

VARFÖR är det ÖRON på luvan på så gott som alla overaller, jackor och mössor till bebisar???
För att bebisen ska se ut som ett litet djur??
Skulle det vara gulligt?
Äh..

Promenad i första snön


Tjolahopp


Tuesday, November 25, 2008

Babysim

Ieftermiddags var vi på babysim.
Vi missade ju i fredags när vi var på NÄl så vi fick gå idag istället.
Det började 17.30
Vi var ute i omklädningsrummet igen vid 17.40.
Dante började vråla ganska omgående när vi kom i bassängen.
Jag tvingade mig att ignorera förnedringen, strunta i badrocken och enbart iförd bikini småjogga för att hämta hans flaska undertiden som han vrålade i armarna på fröken.
Nä, det vara bara att ge upp.
Väl ute i omklädningsrummet jollrade han igen.
Lilla spöke.
Vi åkte till AC istället och tröståt hembakt bröd, kex ost och marmelad så truten stod i fyra hörn.

Jag vågar knappt hoppas

Dante vaknar som en klocka vid 23 tiden för att få lite mat.
Men igår var det annorlunda, först vid 01 tjoade han efter flaskan.
Sedan vid 4,30!!
Kan det vara så att byte av gröt redan gett resultat?
Jag blandar i en skopa gröt i Nutramigenen för att det ska bli lite mer mat av det. Nutran kan de få från födseln så det är ju väldigt tunt och räcker inte till för min stålman.
Nu har han snarkat i vagnen brevid mig här på jobbet i över 1 timma.
Oxå rent overkligt!
Jag håller verkligen tummarna att det är för att han mår bättre i magen!

Monday, November 24, 2008

Herreguuud vad jag är slapp

Inte bara i kärringkroppen utan rent lat alltså.
Jag har ju för fan ett helt hus att renovera och här sitter jag o skriver.
Lägger upp ett foto från dopet bara för att ha något att göra...



Min stackars lille krake

Nu har vi vart på NÄL och kollat resultatet på patchtestet Dante haft under helgen.
Skalan de använde var från - till +++, då - var ingen reaktion och +++ jätte stark reaktion.
Dante hade + på vete, havre, råg och Nutramigen (mjölkfritt tillägg).
Han hade ++ på majs och soja.
Förutom ägg då som vi fick reda på på u-a sjukhus i veckan.
Undra på att han har haft ont i magen....
Vi har fått en ny tid på Uddevalla sjukhus för att träffa läkaren igen och en dietist.
Fram tills dess skulle han äta som han gör nu.
" Men, han får ju Nutramigen och havre o majs gröt. Det känns ju inte alls bra att ge honom nu när jag vet att han reagerar på det" sa jag
"Nä.... du kan ju kanske byta ut gröten då.. Men du får inte börja laborera själv alltså" sa läkaren
Hepp...
Nu har vi iaf vart och köpt ris och banangröt.
Jag fattar inte varför jag ska fortsätta ge honom Nutramigen när han inte gett utslag på mjölk..
Men det finns säkert en poäng i att göra som de säger.

Det rör på sig

Jag sitter här och tittar på min son som ligger på mage på golvet.
Han sträcker sig efter leksakerna, flyttar sig i sidled och benen dras in under rumpan som lyfter sig upp lite.
Han ligger i startgroparna till att börja krypa ju!
Fast det verkar inte vara så roligt, han ser ut och låter ganska förbannad faktiskt.

Åh nej!

Jag glömde ställa ut soptunnan för tömning i dag morse.
Nu kommer de igen om två veckor och tunnan är full....
Hur fan gör jag nu...
Jag får samla sopor och bajsblöjor i garaget som en psyksjuk.
Och hur fan gör man om två veckor när de ska hämta då?
Jag kommer ju att ha sopor i en femmetersstapel ur tunnan.

Kaffe

Vad hade jag varit utan mitt kaffe.
Först när jag fått i mig en kopp tränger ögonen fram ur hålorna och sömndimman lättar i skallen.
En redig kopp svart, det är livets halmstrå det.

Sunday, November 23, 2008

Jag har..

..tvättat babyskyddet.
..diskat
..borrat hål och satt upp handtagen på garderobsdörrarna.

Jag borde..

..tvätta Dantes babyskydd som ska lämnas tillbaka till NÄL i morgon.
..måla spalje.
..skrapa tapet av köksluckorna.
..måla väggar o tak, bara att välja.
..borra upp skenan i taket i badrummet.
..borra hål o sätta fast handtagen på garderobsdörrarna jag målat
..diska.
..dammsuga och tvätta golv.
..stänga av datorn och tvinga röven ur soffan.

Fuck, Shit och Dammit

Min ljuvliga lilla son sitter i mitt knä.
Lite så sne på ena benet.
Han sitter alldeles stilla och bara ser sig omkring, avslappnad och lugn.
Så bara öppnar han munnen och ut väller en hel laddning välling.
På min nytvättde kofta.
Min nytvättade t-shirt, mina nya jeans och förstås på barnet i fråga och hans nytvättade kläder.
Han stänger munnen, totalt oberörd.
Jag däremot känner för att vråla rakt ut.
Men jag orkar fan inte.
Fast svära några ramsor, det orkar jag.
Nu ska jag tvätta.
Jag har ju med mig en säck hem ifrån gårdagen oxå.

Hurray

Plåsterlappen på Dantes rygg är avtagen och jag kan då inte se några utslag.
Hoppas verkligen att detta betyder att han inte är intolerant mot något av det de testade.

Årets första julbord

Då var vi hemma igen efter en mycket trevlig kväll och natt på SPA hotellet i strömstad.
Jubordet var helt underbart.
Rummen var jättefina.
Min son skötte sig som aldrig förr.
Han var en solstråle hela kvällen, ville helst sitta i mitt knä men det är ju bara mysigt, han somnade i sin vagn vid 22 tiden.
Han började knorra lite vid 23 och då tackade vi för kvällen och gick upp på rummet.
Dante somnade efter lite mat och ny blöja.
Jag somnade men vaknade kl 02 och sedan låg jag vaken resten av natten och lyssnade på min lilla stålman som snarkade o sov.
Herreguuuud så frustrerande!
Idag är jag förstås helt slut.
Gissa vem som var först vid frukosten.
Vilken frukost sedan... Ahhhhh, rent balsam för den lite småbakis kärringens själ.
Ytterst lite småbakis, fast jag måste ju få bakfylle äta!!
Tanken var att jag skulle unna mig en massage idag innan vi åkte hem.
Men så såg jag att vällingpulvret inte skulle räcka för att stanna så länge så det fick vara.
Skit oxå, jag kan verkilgen behöva en massage. Mina axlar är som betong.

Saturday, November 22, 2008

Brandfara

Nu har jag provat kläder...
Det är bara att inse att jag inte kommer att gå ner fem kilo tills ikväll och finna mig i det.
Strykjärnet har vart igång i nästan två timmar.
Fast jag gick på promenad och var o fikade så det var helt i onödan.
Men det var ju iofs varmt o redo när jag väl kom hem igen..

Friday, November 21, 2008

Snart börjar det

Eländet med att prova kläder inför imorgon.
Jag packar väl den stora resväskan som vanligt.
Nu måste jag ju dessutom släpa med mig vattenkokare till vällingen och en jävla massa kläder som Dante kan kräka ner.
Första gången han ska sova på hotell!
Min lille prick.

Full med prickar

Nu har Dante en stooor plåsterlapp på ryggen som täcker pricktesten som ska sitta tills på söndag.
När vi kom dit skulle de först gör en test på armen för majs och Nutramigen.
Nutramigen är det mjölkfria tillskottet han äter.
Sköterskan kollade i sitt skåp men kunde inte hitta Nutra burken.
"jag har ju med mig annars" sa jag
"Åhhhh, fast bara färdigblandat eller?"
"Nej då, pulver och hett vatten i termos"
De ojade sig om vilken tur osv.
När vi sedan skulle vänta en liten stund på att det skulle ge ev utslag och plåstret skulle fixas så fick vi vänta i väntrummet.
Jag skulle till att sträcka mig efter min burk Nutra, men sköterskan sa
"jag ska bara fixa lite till där..."
"Öhh, okej.."
När allt sedan var klart, jag hade svabbat halva golvet efter Dantes kräkningar och bytt kläder på honom två gånger och vi skulle gå säger jag:
"Du kan ju ta lite Nutrapulver om du vill, så ni har till nästa som behöver testa sig"
"Ja det har jag redan gjort, jag fyllde en liten burk, du får dem ju på recept så de är ju inte så dyra för dig"
Jävlar vad paff jag blev!!
Nog för att jag erbjöd henne at ta lite, men att ta på eget bevåg tyckte jag allt var lite fräckt.
Dessutom kan jag ju tillägga att jag förvisso fått just det burken på recept, men att jag köpt flera stycken själv innan jag fick receptet.
De kostar 190 kronor styck de där burkarna, som räcker i tre- fyra dagar.
Nä, jag tyckte allt att hon kunde ha frågat mig innan hon tog.

Thursday, November 20, 2008

VISA glöder

Nu har vi precis kommit hem från en eftermiddag på köpcentrat.
Barnbidraget är spenderat på barnkläder.
Jag fick handlat lite till mig oxå.
Nu hittade jag en jättefin mörklila topp, precis en sådan jag ville haft på dopet....
Jag hittade en härlig grön kofta och ett par jeans.
Baggy jeans.
Mina första baggys.. Röven mådde bättre i den typen av bralla.
Låren jublar.

Vinterdäcken är på.

Tur det, för snön vräker ner ute!

Hjääälp!

Jag kom precis på att jag ju ska på julbord till helgen!
Vad i hela helsicke ska jag klämma ner röven i då??
Det blir Torp i eftermiddag.
Men först ska jag byta däck på bilen.

Överraskning

Nyss ringde de från NÄL sjukhus och hade en tid till Dante imorgon redan!!
Det var fanimej snabba ryck!

Wednesday, November 19, 2008

Here we go

Då är det dags att plita ner de där 7 sakerna om mig själv.

1. Jag har shottat mig sketfull på Jägermeister tillsammans med Lemmy från Motörhead på Sunset strip i Los Angeles
2. Jag har vägt 20 kilo mer än jag gör nu (ogravid). En gång en tjockis - alltid en tjockis. Så känns det på insidan, oavsett hur man ser ut på utsidan.
3. Jag hatar att förlora. Jag vinner aldrig. Därför tävlar jag sällan.
4. Jag har irrat vilse och bakfull i the Bronx, NY.
5. Jag lider av en "åkomma" ; jag känner inte igen folk.
Fruktansvärt pinsamt och jävla tråkigt. Folk tror att jag är världens högfärdigaste. Så om jag bara går förbi er på gatan utan att hälsa, dra mig i armen och berätta vem du är.
6. Jag tror på det övernaturliga. Energier, andar och skyddsänglar. Kanske Gud. Nä..kanske inte ändå..., fastdet vågar jag inte säga högt, ifall han hör... Jag tror på ödet oxå, även om det kanske är motsägelsefullt.
7. Jag vill tro på karma.
What goes around comes around.
Fast jag vet inte..
Det "onda" vinner alltid. Människor som är manipulativa, våldsamma och elaka kliver på i god takt genom livet. Oberörda av det den lämnar bakom sig. Sånt som krossade drömmar, förstörda illusioner, förlorad tillit till andra, söndertrasad självkänsla, värkande kropp och brustet hjärta.
Sådant som det tar åratal att bygga upp igen. Om det ens går.

Ännu ett läkarbesök

Den här gången för att göra allergitester och utreda runt hans kolik, utslag och allt vad det är eller har varit.
Min lille krake fick reaktion på ägg.
Så tråkigt...
Han är åter satt på mjölkfri kost även om han inte fick någon reaktion mot det, och vi har fått en remiss till NÄL för ett större test och vidare utredning.

Tom garderob

Idag måste jag åka och shoppa lite kläder vare sig jag vill eller inte.
Både till mig själv och min son.
Grynet växer så det knakar i sömmarna på hans bodys.
Det lär inte bli problem att hitta kläder att fylla Dantes garderob med.
Det blir värre för tjockismamman.

Matvägran

Dante har varit jätteduktig och ätit gröt med god aptit på kvällen under några veckor.
Men nu vägrar han äta någon som helst föda som kommer på sked.
Varför??

Ensam mamma söker

Om inte Johanna väljer Andreas (galna kvinna), så vill jag bara meddela att här finns en till ensam mamma.

Tuesday, November 18, 2008

Jag hade ingen aning..

Jag bläddrade bakåt i min blogg. Tillbaks till mars, april.
Jag var gravid, stor, tung, förväntansfull, pigg, överlycklig, spänd, nojjig, nervös....
Jag hade verkligen ingen aning om vad som komma skulle.
Förlossningen...
Koliken..
Sömnbristen..
Spyorna..
Men framför allt;
kärleken.
Den går verkligen inte att beskriva.
Jag kan få tårar i ögonen bara av att titta på min underbart vackra son.
Finast i världen.
Jag trodde i min enfald att jag älskat förut.
Nu vet jag att jag hade fel

Nu jävlar

Jag måste ta tag i mitt ätande.
Jag pratade just med AC i telefon i en timma.
Under tiden smäckte jag i mig 12 kakor.
12!!
Det är sjukt.
Jag äter godis varenda dag.
Jag väger som jag gjorde i gravidmånad tre ungefär..
Jag har tjockisjeansen på mig. De är tajta som faen.
Enough is enough.
I morgon är det jag som fan inte kommer i närheten av den där kakburken eller Aladdin asken som står på jobbet.
Å andra sidan länsade jag dem nästan idag.

Stretching efter en hård dag


Nu är hela ärmen på koftan nerspydd oxå...

Åååååhhhhhh

Jag går runt här hemma och fixar lite.
Ser att lampan för internet anslutningen lyser på modemet igen. Jihooo.
Jag är lite frusen så jag tar fram en nytvättad gosig kofta och sveper in mig i, tar min kopp nyponte och sätter mig vid datorn.
Dante har sovit färdigt sin lilla powernap och ropar.
Jag hämtar honom och sätter honom i mitt knä.
Efter 30 sekunder ungerfär kommer det en spya farande.
Jag hinner få tag i hans haklapp och fånga en hel del där.
Tittar ner på mig själv och det är bara en liten klatt på byxan.
Fan vad bra! Koftan klarade sig!
Men... så känner jag hur värmen sprider sig vid höften.
Jag öppnar koftan och där hänger spyan, stor som en disktrasa utsmetad på insidan koftan, tröjan och brallorna
Jag blir så trött...

Datahaveri

Igen...
Ingen kontakt med nätet från min hemdator.
Faaaaaan så tröttsamt!

Vaccin

Igår fick Dante en spruta i varje lår.
Den vanliga femmånaders sprutan och en mot hjärnhinneinflammation som jag själv "beställt" och får betala för.
Åhhh vad det gör ont i mammahjärtat när han blir så ledsen.
Som tur var gick det snabbt över.
Min lilla bebis väger nu in på stadiga 7635 gram och är 65,5 cm lång.
Vad stor han blir..

Vi promenerade till öppna förskolan på eftermiddagen.
Det var jättemysigt som alltid och Dante var på sitt allra soligaste humör. Roligt!

Nu när dopet är överstökat är även min dispens med renoveringen över.
Alltså var det bara att greppa målarpenseln.
4 köksluckor och spaljen fick ett lager färg.
Spaljen ja... det blev inte bra... hoppas det blir bättre med fler lager färg.
Annars får jag väl riva ner skiten.

Sådärja

Då är mitt lilla mirakel döpt.
Rex Dante Karlsson.
Han skötte sig jättebra i kyrkan! Han ryade lite när han fick vatten på huvudet och när prästen bar runt på honom och visade upp honom, men det gick snabbt över, tack o lov.
Efteråt blev det lite mat och kaffekalas och då var han inte på lika gott humör.
Men han var övertrött stackarn och det var ju fullt med folk vilket han knappast är van vid.
Han fick superfina presenter; nametags, nallar, böcker, SIA pall, en bok med vaggvisor bla.
Det blev riktigt lyckat.
Jag och mamma röjde och grejjade till sena kvällen innan jag och Dante gav oss av hemåt med bilen full, helt slut.

Saturday, November 15, 2008

Tro och hopp

Imorgon är det dop.
Idag är det fullt upp.
Massor att förbereda och fixa inför morgondagen.
Jag var på stan i morse och fick rivit till mig ett linne att ha under kavajen.
Halvgammal kavaj till ny kjol.
Det har har provats kläder som fan.
Jag är inte nöjd.
Jag är då definitivt ingen MILF det är då säkert.
Tur man e singel så jag slipper visa upp det bleka, flubbiga eländet för någon stackars sate.
Med det sagt känns det ju som ett snilledrag att jag moffade tårta i eftermiddags på födelsedagskalas.
Fast jag förbrände nog några kcal när jag fick stå en del av kalset och vyssja en skrikande 7 kilos bebis.
Jag bävar lite inför i morgon.
Dante kommer väl att vråla sig in under guds beskyddande vinge.
Jag känner mig faktiskt ganska säker på det.
Jag har laddat med spytrasa, välling och napp.
Som om det skulle hjälpa.
Hoppet är det sista som lämnar en människa.
Nä, jag har inte tid att sitta här och vara pessimist, jag ska ställa klockan på vedervärdigt tidigt i morgon så jag hoppas att Dante sover gott i natt.

Friday, November 14, 2008

Jag gillar resonemanget

Jag och mamma var på kompisarnas superfina affär Freds Värld i Lysekil idag.
Jag handlade en ascool mössa, ett par tossor och en frän bodysuit till Dante.
Mormor handlade julklappar till densamme. Fast hon var bara tvungen att ge honom en idag.
"som femmånaderspresent"
"Men mamma..." protesterar jag lamt.
"Jaja, jag har ju åtta år som jag handlat till Alice (brorsdottern) att ta igen"

Klippt

Jag har äntligen fått fixat till frillan!
Tack AnnaCarin!!
Det blev en liten kaotisk stund, speciellt för mormor som fick ta hand om en gallskrikande, vråltrött liten gosse under tiden som jag satt under klippcapen.
Hon provade allt möjligt innan hon i ett sista desperat försök att få honom lugn, bar ut det skrikande barnet i bilen.
Han hade slocknat innan han nuddade bilstolen.

På hemvägen stannade vi på Torp för tredje dagen i rad.
Jag bytte den knallblålila till en svart.
Surprise.

Världens tråkigaste

Jag försöker komma på sju saker om mig själv, på utmaning från Mirijam.
http://mirijam.blogspot.com/2008/11/kedjebrev-20.html
Jag har nog bara bebis, sömnbrist och renovering på skallen för jag kan inte komma på 7 konstiga, roliga, lustiga saker om mig själv.
Fan vad jag är boring. Blank.
Men jag återkommer... Jag ska nog kunna klämma fram sju saker!

Thursday, November 13, 2008

Fem månader

Idag är det fem månader sedan den fruktansvärda, traumatiska förlossningen som resulterade i mitt lilla mirakel.
Min lille skruttegosisnuttebjubbefjussnossigagosigosbebis är fem månader!
Fan vad fort det går.
Samtidigt, shit vad mycket man hinner med på fem månader!


LYX

Mamma kom hit häromdagen och vid åsynen av mitt gigantiska berg av tvätt flämtade hon högt och erbjöd sig att ta hem lite och "fylla upp sina maskiner med"
Ja varsågod bara!
Idag kom det tillbaka, struket, manglat och vikt i fina högar.
Ahhh.

Ingen renovering idag heller

Och dammråttorna virvlar runt benen.
Tur att Dante har gåstolen att brassa runt i numera, så vi kan skippa filten i några dagar tills jag dammsugit.
Efter jobbet åkte vi ut till Torp igen.
Vi handlade all mat till dopet på söndag.
Nästan allt iaf. Skönt.
Sedan gick vi ännu ett par varv i affärerna för att leta en topp till mig.
Jag såg en kanonfin topp, fast i fel färg.
Jag ville ha den i en mörklila, den som fanns var knallblålila.
Typiskt. Bara att leta vidare.
Efter ett antal timmars letande med sjunkande blodsocker och en mycket trött bebis på armen kommer jag ut med en påse.
I den ligger en stressinköpt skitfin topp i fel knallblålila färg.
Jag har inte ens tagit in påsen från bilen. Den åker tillbaka i morgon.
Jag såg att den fanns i svart oxå....
Fast det vill jag inte ha på dopet, men herregud man ska väl på annat kalas någongång?!
Jag har ju bara femhundrafemtiofem andra svarta toppar i garderoben så en till hit eller dit...

Latmask

Jag har inte rört en målarpensel på två dagar.
Det går ju i rasande fart den här renoveringen.

Nu e måttet rågat

Det fälldes ju 12 st bautastora träd från min trädgård.
Jag fick offert på att det skulle kosta 15.000 kr.
Jag talade med dem när de var där och det kom fram att 1 meters bitarna de skulle stycka träden i "hamnar där de hamnar" i trädgården.
Jag var inte nöjd med det, för hur fan ska man kunna rubba en sådan stubbe med en diameter på en dryg halvmeter, den största var drygt en meter?
De väger ju hur mycket som helst.
I stället kom vi överens om att de skulle kapas i tremeters längder och staplas längst bak i trädgården.
"Då får vi nog ta betalt för en timmas arbetstid till"
"Helt okej" sa jag.
Nu kom fakturan.
Den är på 27.129 kr.
Jag blir så förbannad att skallen håller på att implodera.
Jag kommer att gå runt med ett svart hål mellan axlarna.

Wednesday, November 12, 2008

Ett malande om den där jädra sömnen

I eftermiddags var vi på föräldragrupp.
Det pratades barnsäkerhet idag. Kom allt fram lite saker man inte tänkt på. Alltid lär man sig något nytt.
Dante somnade i vagnen dit och sov sin andra 30 minutare för dagen i början men vaknade lagom tills det började vankas fika.
Han var lugn o på gott humör tills jag försökte sätta honom i en babysitter.
All hell broke loose...
Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken när min bvc sköterska kom fram o frågade om hon kunde hjälpa mig.."eller kanske blir det bara ännu värre.. mmm stackare... han har allt ett väldigt temprament... mmm.. ojoj... verkligen.."
Jag såg på Dante att det här var inget som skulle gå över med lite vyssjande o nappen, man känner ju sitt barn och det här var ett redigt tantrum.
Jag drog på Dante mössan, vilket gjorde att han blev om möjligt ännu argare och det tog säkert 15 sekunders tystnad med vidöppen mun innan vrålet kom.
BVC tanten stirrade och ojade sig.
Hon försökte såklart hjälpa och vara stöttande men jag ville bara därifrån, jag sa inte ens hejdå till alla.
Jag packade ner honom i vagnen, snabbade mig ut och det tog kanske 2 minuter innan Dante sov.
Det är ju inte konstigt att han är ett gnälligt barn. Han sover ju för fan inte ens en bråkdel av vad de ska göra vid hans ålder..
Han måste ju vara helt slut stackars liten.
Inatt var en vanlig natt, han vaknade varannan, var tredje timma.
Kl 05 tyckte han att vi skulle kliva upp. Fast han var såååå grinig, men ville inte sova.
Jag gav upp vid 06 knäppte på Baby Björn o lagade frukost. Då vart han tyst.
Han sov i 30 min mellan 11.30-12.
Sedan igen vid 16.30 - strax efter 17.
Det är fanimej inte normalt för en femmånaders bebis.
Jag trotsade ösregnet och promenerade i 45 minuter innan jag kom hem från föräldragruppen, körde in vagnen i garaget, stannade:
Ettusenett, ettusentvå, ettusentre, ettusenfyra, ettusenfem, ettusensex
Bbbuuuuuuuäääääääääääääääääääääääääääää
6 jävla sekunder tog det innan han vaknade för att vagnen stod still!!
Otroligt.

Shopping

Idag var jag, Dante och mamma på Torp köpcentrum på jakt efter kläder att ha på mig på dopet. Det gick riktigt bra.
Två kjolar och ett par lila strumbyxor kom jag hem med.
Jag får gå topless på dopet.
Det är ju ändå Dante som ska stå i centrum.

Tuesday, November 11, 2008

Jag är så glad!!

En del bilder av de som försvann i min kraschade dator låg kvar i kamera och telefon!
Nu har jag iaf en del av alla de bilder jag tagit på Dante kvar!
Underbart!

Trevligt återseende

I går eftermiddag var vi på öppna förskolan "hemmavid".
Det var tre veckor sedan sist och himla roligt att komma dit igen.
"Vaaar har ni vart?"
"Vad roligt att se er igen"
Trevligt!!
På kvällen drog jag slingor i mammas hår och hann att måla ytterligare en bit i hallen/köket.
Jag kröp isäng i vettig tid men trots att min son sov riktigt ok inatt så kunde jag fan inte sova.
Måste vara psykiskt.

Flashback




Nyfödd pyttebebis med hår.

Kan själv


Kvällsbön


Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är
be mamma sluta fota mig så nära, jag ser ju skelögd ut på varenda bild..

Monday, November 10, 2008

Bättre igen

Mamma kom och hämtade Dante igår och jag sov i två timmar.
Så himla skönt!!!
Jag åkte och hämtade Dante och hade samtidigt med mig pappas farsdags present.
Vi skulle fika men jag pallade inte utan tog med mig tarzan och åkte hem.
Jag var bra seg och matt men det kändes som om det blev bättre allteftersom under dagen iaf.
Det var kanske en släng av kräksjukan...
Eller så är det den jävla endometriosen som gör sig påmind.. Hoppas verkligen inte...
Eller så var det bara sömnbrist helt enkelt.
Dante sov helt ok i natt, somnade 21.30, vaknade vid 02, somnade vid 04 igen vaknade 05.30, sedan bökade han och grejjade och ville inte somna om förrän jag lade honom intill mig med nappen vid 7 tiden då sov han till strax efter 8.
Jag var redan uppe då och fixade inför att prästen skulle komma på besök.
Vi ska ha dop till helgen och då ska man ju träffas innan och gå igenom lite gällande det.
Det är en jätterar kvinnlig präst som ska döpa mitt lilla gryn, det ska nog bli bra.
Hoppas hon orkar bära honom bara, han är ju inte så liten längre.
"Det blir två små bebisar och en stor" som svägerskan sa.

Sunday, November 9, 2008

Nära döden

Igår gick jag faktiskt och lade mig i tid.
Jag var svintrött.
Jag började frysa som bara den efter några minuter så jag klev upp och tog på pyjamas och raggsockor.
Det hjälpte inte ett dugg.
På med det andra duntäcket. Trots det låg jag och skakade och hackade tänder som om jag låg näck i en snödriva.
Jag börjde känna mig illamående.
Ont i magen.
Klockan gick och började närma sig 01, då visste jag ju att Dante skulle vakna om inte allt för länge.
Jag mådde riktigt illa.
Mycket riktigt vaknade min son. Jag kände att jag kunde bara inte röra mig. Hur fasen ska jag komma ur sängen??
Jag släpade mig iaf upp och ut i köket, tog ner en flaska, fyllde med vatten, in i micron och där tog det stopp.
Det började sjunga i huvudet, jag såg vita prickar och sjönk ner på golvet.
Jag svimmade inte tack o lov, men bra nära.
Jag kände att jag var tvungen att kräkas, så jag tvingade hakan över kanten till diskhon och hängde där en sekund men kände att jag måste in i badrummet, det var för högt.
Dante skrek riktigt högt vid det här lagen, men jag kunde bara inte laga klart flaskan.
Jag naglade mig till badrummet och kräktes i badkaret.
Jag skakde i hela kroppen, frös något fruktansvärt och mådde otroligt illa.
Dante började jobba upp sig till hysteri.
Herregud hjälp mig...
Efter några minuter började jag känna att blodet steg ovanför höftkulorna igen och jag kröp ut i köket, tvingade mig upp och gjorde klart flaskan.
Jag hasade mig in till min son som nu skrek i toner jag inte visste han kunde.
Han fick flaskan och jag rasade i säng.
Men kunde förstås inte sova.
Fy satan vad jag mådde.
Upp på toa igen efter en stund och lättade på trycket.
Jag började känna mig bättre och vid 5 när Dante vaknade (!!! Asbra ju!!) så kunde jag på någolunda stadiga ben fixa honom en flaska.
Jag har inte sovit en blund i natt.
Min puls ligger nog på sisådär 150 oregelbundna slag i minuten.
Jag ska ringa mamma och fjäska så mycket jag bara kan och hoppas att hon kan ha Dante i en timma eller två så jag kan få försöka sova lite.
Man kan inte fungera normalt på så här lite sömn.
Iaf inte jag.

Saturday, November 8, 2008

Soulfood

Nu är vi precis hemkomna efter en mycket trevlig kväll hos Mia och Emmy.
Tillsammans med smaskig pasta och after eight sög jag i mig en massa inspiration där jag gick husesyn i deras helt nybyggda jätteflotta hus!
Underbar havsutsikt genom stooora panoramafönster.
Stooort bubbelbadkar.
Kamin.
Härligt!
Nu sitter jag här i mitt renoveringsobjekt och funderar på om jag ska ta tag i målningen eller om jag ska se om det är något vettigt på tvn.
Nä, jag ska fan gå o lägga mig o sova.
Ska bara släpa röven ur soffan först..

Efter en vilokväll

Idag har det gått ytterligare lite framåt här hemma.
Listerna i taket i badrummet är uppe.
Spegeln är uppe.
Nu ska jag bara borra upp skenan till duschdraperiet sedan är det bara en handdukshängare som saknas!!
Jag har spacklat lite på köksuckorna jag skrapat och målat ytterligare en bit vägg i hallen/köket.
Maskeringen tar ju forever...
Pappa skrattade gott när han såg köksskåpen jag gjort klara med handtag o allt.
Det gjorde inte jag.
Det ser förjävligt ut.
Jag använde ena befintliga hålet till handtaget, mätte asnoga, måttade med handtagen, mätte igen, markerade, borrade, monterade handtagen och hängde upp skåpen.
Tror ni inte på faaaan att själva skåpen faktiskt inte hänger helt i fas med varandra!!
Ena är ca 5mm högre än det andra, alltså kommer inte handtagen precis jämnt.
Plus att trots mitt minutiösa mätande så blev det någon mm off, och det syns ju supertydligt när det är långa raka handtag som ska löpa brevid varandra.
"Jag ska hänga upp de andra skåpen och mäta på plats innan jag borrar" sa jag med en klump i halsen.
" Hahhahaaaaaa, jag kan hjälpa dig med det där gumman" skrattade pappa.
Ja, jag tänker inte protestera.

Vemodigt

Nu har jag nog ammat för sista gången...
Det finns inte många droppar att ge och Dante blir mest förbannad och vill inte ha bröstet när han kan få flaskan som det kommer massvis med mat ur i en väldig fart.
Jag hade gärna fortsatt att amma honom lite till..
Samtidigt så är jag en pryd typ som inte alls är bekväm med att amma bland folk och har tyckt att det vart skönt att han tar flaskan så att jag sluppit det.
Men att lägga sig på sängen och amma honom i lugn och ro har vart supermysigt. Det är så himla coolt och en märklig, stor känsla att kunna ge mitt barn mat direkt ur min egen kropp.
Den bästa maten för honom och hans immunförsvar.
Å andra sidan käkar jag godis till både lunch och middag var och varannan dag. Godis till mellanmål varje dag och glömmer mina vitaminer och omega-3.
Så vad är det han har sugit i sig egentligen....
Så även om det känns himla vemodigt var det nog dags...

Friday, November 7, 2008

Aldrig är jag nöjd

Herreguuuuuuuuud så trött jag är på det förbannade kräkandet!!
Kan inte den där jäkla magmunnen börja fungera snart så jag slipper att gå runt i ett os av kräklukt, ha en driva med tvätt jämt, en ständigt blöt bebis, kräktrasor i varenda vrå, till och med ett par i sängen, ett par på hög på Dantes kudde så jag kan ta bort dem efter hand som han kräks så han kan få ligga någorlunda torrt, slippa släpa runt på minst fyra klädbyten plus några extra kräktrasor i skötväskan.
Jag tänkte häromdagen att om jag fick välja mellan att Dante aldrig mer skulle skrika eller aldrig mer skulle kräkas, så hade jag valt bort kräkandet.
Utan tvekan.
Det säger inte lite när jag har en bebis som är kändis på öppna förskolan för sina höga c.

Allt har en baksida

Nu sitter jag här och bloggar och surfar på min nya dator och är onödig istället för att måla....

Det går runt

Mormor var med på babysimmet idag oxå.
Det gick smidigt som tusan och Dante slapp slita på stämbanden just vid den stunden iaf.
Mormor bjöd på lasagne till lunch efteråt och medans vi satt o käkade låg Dante på en filt på golvet en liten stund. Han tröttnade snart och började gnälla.
"Tycker du det är tråkigt?" sa jag "men vänd dig då"
Han har varit nära att komma runt från rygg till mage några gånger men den där sista knycken där armen tar emot blir lite för mycket. Från mage till rygg har han klarat ett tag.
Jag petade till honom lite med tån på rumpan och sa igen:
"Jaaa, vänd dig då"
Snurr!
Han vände sig!
Jag o mamma började asflabba.
Lille skrutten, så stor han blir!

Uppkopplad!!

Nu har jag äntligen skaffat mig en ny dator hem!!
Jiiiihoooooo!
Nu ska jag installera virusskydd.
ASAP!

Thursday, November 6, 2008

Kändis

Igår på babyrytmiken började Dante gorma lite när han skulle kläs på.
Som vanligt.
En utav mammorna säger:
"Man hör verkligen direkt att det är Dante som skriker"
"jaaa" säger en utav fröknarna
"Tycker ni? Ja han har ju ett himla högt skrik" säger jag
"Inte bara det, han låter verkligen förbannad" Sa fröken
"Ja preciiiis" sa mamman.

Idag på öppna förskolan var Dante supertrött och ville inte alls vara med på fikan. Jag packade ihop oss och han protesterade såklart högljutt.
Då kom fröken nummer två fram och sa:
"Det här skriket känner man igen!! Det har vi hört förut! *gulligulli gull*!
Uhumm

Hur hungrig kan man vara?

Igår natt var en ganska normal natt med Dante.
Vid 20,30 tiden fick han nattflaskan, 200 ml ersättning sög han i sig.
Det är normalt att han äter mellan 150-200 ml vid den tiden.
Kl 23 vaknade han och skrek, han fick 100 ml ersättning och somnade om efter en stund.
Kl 02,30 vaknade han och skrek. Han fick amma och somnade om efter knappt en timma.
Kl 05 vaknade han och skrek. Han fick 100 ml ersättning som han sög i sig och somnade om efter ungefär 45 min.
Kl 07 vaknade han och skrek. Han fick amma och han sög ivrigt.
Alltså, är detta verkligen normalt??
Nu vet jag ju inte hur mycket han får i sig när han ammar, men jag hör ju hur han sväljer och att han får i sig. Det blir ju uppåt en halvliter bara under natten!

Handywoman

Jag gillar verkligen att snickra, hamra bygga IKEA möbler och sånt.
Måla är inte lika kul..
Maskera.. hjälp vad trist.
Ta bort maskeringen oxå... speciellt som jag var korkad nog att låta den sitta medan färgen torkade. Ja, då följde ju färgen med, och även lite tapet här och där så jag fick gå o dutta i efteråt.
Roligare kan man ha. Och snyggare kan det bli.
Det blir inte heller en spikrak linje mellan målad tapet och list. Strukturtapeten gör att färgen liksom flyter under maskeringen lite här o där. Mycket irriterande, men förhoppningsvis inget man lägger märke till jättemycket.
Jag provade med att pressa en bred spackelspade mot kanten och måla mot den men det funkade inte heller så bra.
Jag har i alla fall kommi ytterligare en bit på väg(g)en med målningen.

Wednesday, November 5, 2008

Babyrytmik

När vi jobbat klart idag ska i åka på babyrytmik.
Där ska vi sjunga, dansa o rimma ramsor.
Det ska bli lattjo lajbans.

En promille gjord

Igår borrade jag fast handtag på ett par av skåpsluckorna som jag målat klart.
Jag målade häftgrund på fyra luckor jag skrapat fria från tapet och så målade jag en del av väggen i hallen.
Det blir en ljus ljus grå färg, som när den kom upp på väggen är lite blåare och lite mörkare än den såg ut på provet.
Skit oxå.
Aja, det blir snyggare än det är just nu iaf.

Tuesday, November 4, 2008

Mästerfotograf in action




Jag är förkrossad....

Min laptop har fått träffa en reparatör.
Den var bortom all räddning.
Den går inte ens att tömma på alla mina foton.
Flera år av foton.
Inte ett enda på papper eller cd.
Så fruktansvärt tråkigt...

Se där ja...

Jag har gått upp 1½ kilo under helgen....
Redigt.

Ooppss

Igår kväll när jag höll på att packa upp alla mina fynd, diska o grejja så knackade det på dörren.
På dörren på framsidan.
Det var min granne som upptäckt att min ytterdörr stod på vid gavel.
Jag har två ingångar, en på framsidan och en grovingång genom tvättstugan där jag alltid går in.
Alltså hade dörren stått öppen sedan i fredags då jag hade gäster.. jag hade inet märkt eftersom jag har en innerdörr där oxå.
Jag tyckte väl den drog lite kallt om tårna..
Tur man bor i ett lugnt område.

Ullared

Jaha, då har man lagt några tusingar på det där stället igen.
Men jag fick tag på en massa nödvändiga saker som flaskor, skedar och nappar till Dante.
Många julklappar inhandlades, GÖTT!
Dante var hur duktig som helst!
Ett stopp för att rapa och spralla lite på nervägen.
Baby björn var med så den användes, men han låg även i vagnen o chillade i långa stunder.
På hemvägen sov han nästan hela tiden.

Natten mellan söndag och måndag

Ingen sömn.
Dante ville inte amma, han ville inte ha nappen, han kunde inte rapa han ville inte ligga i sin säng, han ville inte ligga i min säng, han ville inte vara uppe o leka hen ville inte bäras, han ville inte byta blöja och han ville definitivt inte sova.
Eller i alla fall så kunde han inte.
Jag lade ner honom i hans säng och skrek: sov för i helvete! Lägg dig för fan o sov!
Sedan gick jag ut i vardagsrummet o grät en stund. Jag behöver sömn.
Ångest.
Herregud han är 4½ månad.
4½.
Man kan inte gapa åt en bebis.
Då grät jag för det och kramade o sa förlåt 500 gånger.
Man får fan inte gapa åt en bebis.
Ångesten gnager i mig ännu...
Han somnade till slut med flaskan och jag tuppade nog av en stund jag oxå.
Klockan ringde 6,30.
Dante sov så jag snoozade några gånger innan jag klev upp o gjorde mig i ordning.
Perfekt tajmat vaknade min lille piggelin precis när jag var klar.

Söndag 2/11

Jag är ett vrak.
Ett fullkomligt vrak.
Mormor tog Dante på en promenad i solen och jag passade på att skrapa köksluckor och måla lite.

Lördagen 1/11

Massvis med disk att ta tag i.
Jag var torr i munnen och hade huvudvärk. Jag drack inte så mycket alkohol, men lite av varje och trots att jag inte kände mig mer än precis lite tipsy när jag pumpade boobsen på natten så märkte jag av det på lördagen.
Dammsugning.
Brorsdottern kom vid 10 tiden för att vara hos mig under dagen.
Världens goaste unge.
V lekte med Dante, fikade en massa "bus eller godis" choklad som jag bunkrat upp ifall det skulle komma några barn.
Det gjorde det inte.
Men godiset är slut..
Jag körde hem den lilla damen samtidigt som jag styrde kosan mot Lysekil för en kväll hos AnnaCarin o Hans.
Där var även Theresa, Henke o Malin + alla barn.
Supertrevligt!!!
Fläskfile m bacon i gräddsås, ris.
Jag tog två portioner.
Tårta för att fira att jag blivit ett år äldre.
Jag tog två bitar.
Jag gav mig av hemåt vid 23 tiden men var inte hemma förrän vid 00,30.
Blixthalka rådde och jag körde i krypfart.
Sömn: 3 timmar, uppdelat i småomgångar.

Fredag 31/10

Babysim igen.
Dante gillar det verkligen!
Han plaskar med armar och ben och bryr sig inte när fröken häller vatten över huvudet på honom.
Roligt!
Den här gången var mormor med och assisterade efteråt. Skönt, fast det vart ändå lite nervpåfrestande.

På kvällen hade jag middag o kalas hos mig.
Helstekt fläskfile, grönpepparsås, ris. Mandeltårta. Rödvin. Gin o tonic. Baileys.
Raaaap.

Sömn: 2 timmar.

Torsdagen 30/10

BVC.
Dante har ju övergått från helt mjölkfritt till fullt ut "vanlig" ersättning igen, och jag äter som vanligt.
Hans bajskonstistens var icke tillfredsställande för läkaren så vi ska få en tid för utredning för att kolla om han är intolerant eller hur det är.

På eftermiddagen var det dags att bränna stålars på IKEA igen.
Det gick jättebra.
Stålars brändes och Dante var världens snällaste lilla bebis.

Onsdagen 29/10

Dags för Dantes första fotografering.
Vi hade fått tid till 12,30 men allt blev lite försenat, Dante började bli trött o lite gnällig och jag tänkte att det här kan ju bli intressant.
Det var vår tur, Dante skulle riggas på mage och helst le mot kameran.
Mitt lilla hjärtegryn gjorde precis som han skulle!
Han skrattade, åmade sig o stajlade för kameran och tanterna blev helt till sig över denna söta bebis.
Mammas bröst var gigantisk av stolthet.

Tisdagen 28/10

Jobb på morgonen.
Klockan 14 var vi på uddevalla sjukhus på Öron/ Näsa/ hals för att kolla kulan i Dantes mun.
Han måste sövas för att ta bort den och än han för liten.
Blir den inte förändrad och han verkar ha större besvär av den så kommer det att bli i februari, mars nästa år.
Usch....