Det gick över igen

Tarzan hade ett par, tre rejäla urladdningar men sedan har det varit lugnt på bajsfronten.
Hoppas att det är överstökat nu.
Vi har hållit oss inne idag.
Ville inte riskera att bli överraskad av massa skit på utflykt.
Istället har jag försökt mig på att få till ett bättre recept på bröd, pannkaka och "sockerkaka" till min allergiska flinga.
Allt åkte i soporna.
Sockerkakan var något av det vedervärdigaste jag smakat.
Får bli nya försök.

I spoke too soon

Nä, han är inte alls så mycket bättre i kistan.

Bättre igen

Brygderna jag fick recept på verkar minsann funka fint.
Skatten är mycket bättre i kistan idag.

Trött pojke

Jag inser att det är lite för tyst för att vara normalt.
På badrumsgolvet hittar jag mitt frö.
"Dantehjärtat, vad gör du?"
"Vilar" svarar han.
Det tar på krafterna att skita sju gånger på en dag.

Känsliga personer varnas..

Natten har gett mig en påminnelse om hur det var när Dante var mindre.
När han vaknade flera gånger varje timma, nätterna igenom.
Hemskt.
Han har varit ledsen, vridit och vänt sig och inte fått ro.
Vid 5 tiden satte han sig upp o sa att han bajsat.
Vi gick upp för att byta och jag märkte att han inte var färdigbajsad.
Med blöjan på fick han ligga på skötbordet för att bajsa klart.
Det fullkomligt vällde ut diarré, utanför blöjan, ut på skötbordet.
Man blir jäkligt luttrad när det gäller ens egen unges bajs, tack o lov..
In med det nerbajsade barnet i duchen och sanera.
Städa undan och på med ny blöja.
Jag lyckades övertala honom om att det var natten och trots protester lade han sig ner och somnade om efter en stund.
Vid 7 snåret hände samma sak.
Som tur är säger han till så jag hinner få honom ur sängen.
Fullständigt flytande diarré.
Ny sanering i badkaret.
Så ytterligare en gång efter den yttebyttiga frukosten han åt.
Jag ringde sjukvårdsupplysningen och fick förklarat för mig att under magsjukan samlar tarmen på sig vätska för att kunna bajsa bort det sjuka.
Antagligen är han inte helt kry i tarmen ännu och det kan vara vanligt hos barn att det tar några dagar extra, och iom att han är multiallergiker kan han var extra känslig.
Han skulle absolut ha vätskeerättning och jag fick några recept på dekokter av henne.
Världens bästa mormor kom förbi på sin promenad och passade min skatt medans jag åkte till affären för att handla lite ingredienser.
Vi fikade när jag kom tillbaka och Dante åt hyfsat bra.
Lite blåbärssoppa, lite kex med smör och lite morotspuré.
När mormor gått börjar Dante möblera bland köksstolarna.
Han ställer sig på motsatt sida bordet från mig och gör lite tittutlek.
Plötsligt ser jag att det är alldeles söligt på golvet.
"va fasen... har vi spillt ut kaffe?" tänker jag.
Nä, det var en ny laddning diarré..
Det rann utmed benen på min skatt, genom blöja, strumpbyxor och ut på golvet..
Måtte nu dessa brygder hjälpa..

Fredagkväll

Idag när jag hämtade mitt frö på dagis började han gråta hjärtskärande så fort han såg mig..
Han hade längtat..
Dagisfröken tog upp att de var lite bekymrade över att han knappt kissade något på dagarna.
Oro och ångest knep tag i magen direkt..
Inte alls bra.
Måste ha järnkoll på det under helgen.
Vi åkte till badhuset och mötte upp Lucas och Elliot med tillhörande föräldrar.
Dante brukar tycka att det rena rama kalaset att vara där.
Han tjoar, plaskar frenetiskt och vill hoppa från kanten mest hela tiden och helst ska jag hålla i honom så lite som möjligt.
Så var det inte idag.
Han var ledsen och ville bara klamra sig fast.
Vi gick ut till bäbispoolen och där gick det lite bättre.
Tills en av de piggare filurerna bestämde sig för att peta ut Dantes ögon ett par gånger och smälla leksaker i skallen på honom.
Normalt hade fröet säkerligen gett tillbaka med samma mynt men idag blev han så ledsen, så ledsen..
Vi gav upp och tog en snabb fika istället innan jag åkte hem med min trötta krabat.
Han somnade ganska omgående efter kvällsvällingen och nu har jag kvällen för mig att göra vad jag vill.
Så länge det händer här i huset vill säga.
Jag kan tex ränna bort några chipskalorier på löpbandet, jag kan måla dörrar, måla en list, sätta upp en täcklist, röja i garaget, fixa i sovrumsgarderoberna, såga till en hylla som ska in i badrumsskåpet, jag kan diska, vika, tvätt och städa.
Jag känner inte för något utav det.
Men jag ska nog tvinga mig till att städa innan jag dimper ner framför "på spåret" eller "let´s dance" eller någon annan lättsmält underhållning.

Nya brillor..

..och en gammal kärring.

Är ni förberedda?

Sedan jag fick barn känner jag ångest och oro varje dag.
På allvar.
Varje dag.
Ångest över att det finns sjuka jävla människor som skadar barn, varje sekund på dygnet, året om.
Oro och ångest över vad som kan hända Dante.
Tänk om jag fuckar upp honom fullständigt i mina taffliga försök att uppfostra honom till en ansvarsfull, modig, glad, sympatisk, empatisk, laglig, trygg, respektfull, ja alla de där sakerna - man.
Tänk om han får cancer?
Tänk om han ramlar och bryter nacken?
Tänk om han blir mobbad?
Tänk om han blir en mobbare?
Tänk om han blir utnyttjad?
Tänk om han blir kidnappad?
Tänk om han börjar knarka?
Tänk om han blir en bråkstake?
Tänk om han lider hela livet av att han har en pappa som inte bryr sig om att han finns?
Tänk om han kommer att rycka väskor ifrån gamla damer?
Tänk om han blir alkis?
Tänk om han dör innan mig?
Tänk om jag dör innan han hunnit växa upp till en man?
Tänk om jag dör när han är liten?
Hur ska det då gå för honom?
Vem ska ta hand om honom?
Tänk om de inte är snälla emot honom?
Tänk om...
Det finns miljoner "tänk om" jag kan ligga vaken och grubbla över nätterna igenom.
Nu har jag äntligen beställt "Vita arkivet".
Så finns åtminstone några av mina önskemål dokumenterade.

TGIF

Igår åkte vi iväg och köpte en ny micro.
Äntligen!
Fattade inte hur mycket jag använde den innan den gick sönder.
När mitt frö fått nattvälling, som han knappt åt av, och tillslut somnat hade jag en hel lista med to do´s.
Men I didn´t do ens hälften..
Jag vek den enorma mängden med ren tvätt som hängde lite varstans sedan flingans kräkfest, packade upp o satte in den nya micron och röjde ut den gamla, sedan tappade jag stinget.
Dante sover fortfarande uselt om nätterna, vaken flera timmar i sträck, så jag är så där trött att jag mår lite illa när klockan ringer om morgonen.
Men nu är det ju äntligen helg.

Ut med skräpet

Har varit trött som satan nu när Dante varit sjuk och sovit sämre än vanligt.
Men jag har lyckats få gjort något vettigt trots allt.
Som att flytta ut byrån jag hade i sovrummet till förrådet vid tvättstugan.
För att få plats med den där var jag tvungen att superröja i gammal bråte.
Åhhhh vad skiiit jag samlar på mig!
Jag har härmed ett nytt nyårslöfte och det är att inte spara på allt skit som "kan vara bra att ha".
Ut med skräpet!
Med fullproppad bil åkte jag till tippen.
Känns riktigt befriande att se hur saker jag inte använt på åratal försvinner ner i gapet på containern.
Nu är det bara att röja vidare.

Nytt underbart

Nu börjar det verkligen lossna språkmässigt för mitt frö.
Nya ord kan man tyda varje dag och han härmar mer beslutsamt.
Häromdagen lade han handen på min kind och sa "jen" (igen) när han ville att jag skulle upprepa ett ord fler gånger, och tittade koncentrerat på min mun när jag sade ordet han försökte härma.
"Titta" har ju varit favoritordet sedan de allra första orden började komma.
Nu har han uppdaterat sig.
Nu är det "kolla" som gäller.
Tex när han lägger sina pussel och det är klart ropar han "Kolla!" och pekar stolt på sitt verk.
I morse när jag klädde på honom hade han en leksak i ena handen.
Jag säger " Kan du byta hand? Får mamma låna handen lite?"
"Visst" svarar han och gör som jag säger.
Jag började skratta, dels för att man blir så förvånad att han säger nya ord på ställen där de passar in, dels för att det låter så himla gulligt.
"Visst visst visst visst" upprepade han skrattande bara för att jag skrattade.
Några minuter senare, precis innan vi skulle klä oss och åka till dagis kommer han gående.
"Bajsat!! Mamma titta!" säger han, kommer fram till mig och vänder rumpan till för att jag ska kunna kika ner i blöjan.
Den rörelsen gör att jag blir alldeles svag av kärlek. Min lilla bäbis, så fort han växer upp!
Så kollar jag i blöjan och jorå... nog har han bajsat..
Vi behöver byta mer än bara blöjan.

Kräksjuk

Dante sov oroligt igår kväll.
Vaknade med ett riktigt skrik ett par gånger, som om han drömde mardrömmar.
Antagligen hade han ont i magen.
vid 00.30 snåret vaknar jag av att ha sitter upp i sängen och spyr.
Så lite kvällsmat som han åt kan man inte fatta att det kan bli så in i helvete mycket spy utav det.
Oh dear..
Det var bara att stoppa både liten och stor i duschen, riva ur alla sängkläder, bädda rent och försöka somna om igen.
Min flinga var fortfarnade väldigt orolig och efter en stund var det dags igen.
Jag hade laddat med hink och handdukar men försök jaga spyorna på en halvhysterisk 1½åring i mörkret.
Samma visa som förra gången alltså fast nu var jag även tvungen att skura madrass.
Nu kunde vi ju inte lägga oss i detta blöta igen, så jag drog fram extramadrassen och placerade oss i vardagsrummet vid tvn.
Vi somnade efter att ha tvigats glo på dynga som Dawsons Creek i en timma.
Det var bara att ringa dagis och sjukanmäla igen i morse.
De trodde nästan inte det var sant..
Dante har varit riktigt pigg idag, trots att han har spytt två gånger.
Så vill jag hylla blöjan..
Tack o lov att han har blöja..

Färdiglipat

Nu ska jag följa Helenas råd och tänka mig glad.
Det tjänar ingenting till att gå runt och deppa över sådant jag ändå inte kan göra något åt.
Big smiles everyone!

God måndag!

Så har man lagt en ny helg i minnesbanken.
En trevlig, lugn sådan.
Vi har varit ute och busat i snön så klart.
Åkt lite pulka och matat ekorren, vilket är himla spännande.
Skatten blir helt till sig när vi hittar några få skalrester där vi lagt ut en hel hög med nötter.

Mormor ville ha med oss som smakråd när hon skulle köpa nya glasögon.
Det fick hon och jag passade på att uppdatera mig jag med.
Äntligen hittade jag ett par brillor som passar min enorma skalle!
Halleluja moment.
Min flinga fick ett par nya brallor och världens coolaste skinnpaj att stajla sig i när det blir varmare ute.

På söndagen åkte vi till Brastad för att fika 11kaffe hos AC.
Som vanligt hade vi med oss en påse hem med saker till Dante.
Man tackar och bockar.
När mitt frö somnat på kvällen monterade jag äntligen klart byrån till sovrummet.
Så rensade jag bland sockor och trosor när jag tömde den gamla byrån och fyllde den nya.
Välbehövligt!

Filmklubbskväll

Igår var det mysig filmklubbsträff igen.
Vi såg "Lars and the real girl".
Har ni inte sett den, så se den!!
Jättejättebra!
Sjukt kul, djup och lite tragisk.
Jag insåg att jag är väldens cyniker när jag tittat på den där filmen..

Ups and downs

Vissa dagar känner man sig bara helt vanlig.
Varken ovanligt glad eller ovanligt ledsen.
Vissa dagar är man på strålande humör, ibland utan anledning, ibland pga av något roligt.
Vissa dagar känner man sig deppig, nere, ledsen...
Som jag gör idag.
Idag vet jag precis varför och det tråkiga är att jag blev ledsen av något som jag redan visste och var mentalt förberedd på.
Men jag var visst inte så förberedd trots allt..
Fan vad det svider.

Vad fan har hänt med mig

Jag sitter här på jobbet, med enorma högar, deadlines som kommer farande och uppgifter att lösa.
Dags att sammanställa bokslutet.
Jag har gjort det förr.
En gång om året i tio år.
Nu känns det som om jag inte har en jävla susning om hur jag ska bära mig åt!
Om ett konto diffar.
Jaha... vart börjar jag leta??
Hmmm...
Äh jag tar det sen, nästa grej.
Då ska vis se....
Vad har vi då här..
Hmm... nähä... okej, lägger det i "det tar jag sedan" högen så går jag vidare.
Idag satt jag i ett par timmar och gick igenom konton jag redan avklarat!!
Arrgghhh..

Oh glory day!

I morse var det dags att gå till dagis igen.
Jag var lite nervös, han har ju bara varit där en gång i år.
Idag var det inskolningsfröken som var där när vi kom.
Så fort mitt frö fått av sig overallen sträckte han ut armarna och gick fram till fröken.
Gav henne en kram och mig ett stort leende.
Jag ville riverdansa mig därifrån!

En liten pojke med stora talanger

Igår var fröet feberfri hela dagen.
Halleluja!!
Försökte natta i hans säng igår kväll med och det gick inte lika smärtfritt som kvällen innan men tillslut så somnade han.
Han vaknade vid 21,20 igen , vägrade högljutt att ligga i sin säng och mamman gav så klart med sig och placerade kungen i min säng.
Sedan låg han där och var vaken, kom upp och skyndade på mig när jag försökte göra klart kvällsbestyren genom att gråta högt och sträcka ut knubbiga armar, peka mot sängen och hulka fram "mamma ligga däääääääääär" "dante ligga dääääär" "mamma ligga däääääär"
Jag snabbade mig så gott det gick med tandborstning, insmörjning och allt vad det är man styr med.
Väl i säng så krängde han och stod i, ropade ena stunden och sa "hej" med ett leende i nästa stund.
Detta höll på i nästan två timmar!!
Mina nerver...
Han sov i två timmar innan han vaknade igen.
Åh som han sparkade, stångade, klängde och knödde på mamman som balanserade på yttersta kanten av den stora dubbelsängen, som vanligt.
Så säpper min lilla skatt en brakare värdig en vuxen karl, vänder sig om och snarkar av samma kaliber.

Ett litet steg framåt

Igår fick skatten vällingen liggandes i mitt knä i soffan i tvrummet som vanligt.
Han ville inte ha en endaste droppe och mamman oroar sig till vanvett eftersom han inte ätit ett endaste dugg på hela dagen.
Alltså inte en endaste smula.
Ett par flaskor rismjölk var dagens intag.
Jag toppar med D-droppar och linfrö - rapsolja så att han ska få i sig lite kalorier och förhoppningsvis en eller ett par vitaminer.
Han kunde inte komma sig till ro och jag frågade
"ska vi gå in och lägga dig i Dantes säng?"
"Ja" svarar han.
Det gjorde vi.
Han blev lite ledsen precis när jag lade ner honom, men det försvann snabbt.
Jag strök honom över kinden i kanske två minuter och så snarkade han högt.
Duktig!

Hemma med skatten

Ytterligare några dagar med allt mellan 38.5 och 40.5 graders feber för min stackars lille stålman.
Idag hade vi tid hos läkaren.
Dante var världens tappraste lilla pojke och sa inte ett ord när det lyssnades på lungor, kollades i öronen, togs prover i halsen och stack i fingret.
Proverna visade lite förhöjd sänka och en röd hals men inget annat.
Antagligen något virus sa läkaren.
Jo, antagligen..
Är han inte bättre tills på tors ska vi dit igen.
Jag hoppas innerligt att han är kry innan dess.

Hög tid för förändring

Igår gjorde jag några träningsövningar medans fröet sov.
Med betoning på några.
Böj, böj, crunch, crunch, sträck, sträck, lyft, lyft.
Färdig.
Idag har jag träningsvärk.
Pinsamt.

Min stackars lilla flinga

Idag vaknade skatten och var på väldigt gott humör.
Kröp intill mig och sa " Hej" i örat innan han pussade min på munnen.
Åh jag dör vad ljuvligt.
Han ville inte äta frukost och var ganska grinig när vi väl kommit oss upp dock och med tanke på att han varit inomhus en himla massa dagar så tolkade jag det som uttråkan och brist på frisk luft.
Vi klädde oss, var ute och gav ekorren nya nötter innan vi hade sällskap med grannarna bort till pulkabacken.
Skatten var inte alls på humör, hängig och lättgråten med mörka ringar under ögonen.
Vi knallade hemåt igen där jag tog tempen.
Nu har han 39 graders feber igen..

Fredagsmys

Fredagskvällen tillbringades i trevligt sällskap med god mat och gott att dricka.
Dock efter en del vägande fram och tillbaka om vi skulle gå eller inte eftersom min skatt, dock prickig, men feberfri och ganska pigg så beslutade jag efter en del övertalning att vi skulle gå.
Han var solig och glad hela kvällen.
Han somnade gott till vällingen och när han vaknade vid midnatt klädde vi på oss, packade ner fröet i vagnen och knallade hemåt.

I topp på listan över pinsamma händelser

Jag har ju haft "stopp" i badkarsbrunnen och i diskhon.
Även i tvättstugan, fast inte så farligt.
Kommungubbarna var här för ett litet tag sedan och spolade i brunnen på gatan, men de kunde inte se att där var något galet.
Igår kom de efterlängade rörmokarna tillsammans med en hejdundrande spolbil.
Samma gubbar som var här strax efter inflytt, trevliga typer.
De går in i badrummet, de tar bort gallret och ser min skinande rena brunn.
Så pillar de upp ett handtag jag aldrig vetat om och drar upp hela "hinken".
"Men du får ju för faen städa" ropar de.
"Hahahahaha" flabbade de och drog bort nävar av klägg.
Att säga att jag skämdes är en grov underdrift.
Medans den ena städade klart i den brunnen gick den andra ut i köket.
Samma sak där.
Enbart gammal skit.
Jag ville bara sjunka genom jorden.
"Men för helvete Linda, visste du inte att man kan dra upp den där ur brunnen och skruva loss det här under vasken" frågade de med ett skratt.
Brunnen hade jag absolut ingen aning om, vasken visste jag ju att man kan skruva loss o så inunder, jag har försökt, det satt som berget och jag var rädd att skruva på fel ställe och pajja alltihop så jag lade ner.
Jag har ju för fan bott i hyresrätt förut.
Har det varit stopp någonstan har man ringt någon så var det klart med det.
Enbart spolbilen kostar ungefär en nätt tusing i bara framkörning.
Vad gubbarna tar i timman vet jag inte, men man kan väl lätt räkna med ytterligare en tusing.
Jävla dyr städhjälp alltså.
Jag rodnar fortfarande.

Jag undrar ändå..

På alla ställen jag läser om vattkoppor så står det att de vätskefyllda blåsorna uppkommer inom ett par timmar från det att de första utslagen synts.
Men ännu har inga blåsor bildats så nu undrar jag om det inte istället är detta han har drabbats av:

Tredagarsfeber
Inkubationstid: 10–15 dagarAllmänt om sjukdomen: Denna sjukdom orsakas av ett virus som smittar via luftburna droppar.Barnet får hög feber men är för övrig relativt opåverkat. Efter tre dagar sjunker febern och samtidigt uppträder utslag. Främst på bål, ben och armar. Utslagen brukar vara i cirka 2–3 dagar. Febern drabbar främst barn mellan ½ och 3 år. Yngre barn är troligtvis skyddade av antikroppar som de fått av mamman under graviditeten.
Vad kan läkaren göra?: Finns ingen känd behandling.
Vad kan jag göra själv?: Ge barnet mycket att dricka.

Here we go again

Igår när jag lämnade på dagis småpratade jag och fröken lite om att Dante varit dålig igen o sånt.
"Inga prickar eller så" frågade hon.
Nej, några prickar har han ju inte haft.
"Det är några barn som haft vattkoppor under julen nämligen så.."
Jahajaha nä, några prickar har vi som sagt inte sett till.
Fram tills igår kväll..
När jag tar av tröjan för att tvätta och ta på pyjamas ser jag att hela magen och ryggen är fulla med små små prickar.
Åh neeeej..
Ringde runt och fick lite expertutlåtanden från erfarna mammor och nog verkade det som om det skulle kunna vara stadie 1 av vattkoppor.
Idag morse var min sockerpuff fullkomligt översållad av prickar.
Ryggen, magen, benen, den lilla rumpan, ljumskar...
Stackars liten..

Världens bästa dagisfröknar

Igår var det dags att lämna min skatt på dagis igen efter ett långt juluppehåll och febriga dagar.
Han var jätteledsen.
Inte så till den milda grad som han var ett tag i början, men ändå väldigt ledsen.
Än en gång åker jag därifrån med en klump i halsen och ont i magen.
Jag kom kanske en kilometer innan telefonen ringde.
Dagis.
Jag svarar.
"Hej det är Chris, jag ville bara säga att det går jättebra! Du hör inget skrik eller hur? Så fort gick det övrer. Du kan jobba i lugn och ro."
Jag började nästan gråta av tacksamhet.
En annan gång fick jag ett sms av dem.
Att allt gick bra och att jag kan vara lugn.
Så fantastiskt underbart!
Guld värt!

19 månader

En helt vanlig onsdagkväll

Skyndade mig hem från jobbet igår, hem till min flinga, hem till soffan, hem till lugn och ro.
HAHAHA
Flingan hade varit feberfri hela dagen, sa mormor, och är riktigt pigg nu.
Jorå.
Vi vinkade hejdå till "mimi" och satte igång med att fixa lite mat.
Jag körde in lite rester i micron och sekunder senare låg röken tung i köket och lukten av bränd elektronik stack i näsan.
Ryck ur sladden och byegone med den micron.
Vi fick trots allt i oss lite mat och flingan herjade med en matt mamma.
Jag försökte trötta ut min skatt genom ett långt bad och när jag började plaska runt i badvatten på golvet, blev jag än en gång påmind om att det är stopp i alla brunnar hemma.
Tvättstugan, diskhon och badkarsbrunnen..
Rörmokare kontaktad... bara att vänta.
Vid sjusnåret var det dags att natta min skatt.
Strax före 21 somnade han.
Då hade vi suttit i soffan, legat i sängen, lagat gröt som spottades till höger och vänster, suttit i soffan och legat i sängen igen.
Jag började tugga fradga av frustration men tillslut somnade den uthålliga lilla krabaten i sin egen säng.
Jag skurade brunnar i ett fåfängt försök att avhjälpa stoppet något innan jag skitade ner igen med en dusch och sedan var det natten.
Vaknade av att mitt mirakel ropade brevid min säng vid halv 1.
Han är ju världens duktigaste lilla pojke som glider ur sin säng och promenerar in till mig mitt i natten.
Jag fick en fullkomlig kärleksattack och kramade hårt och sög i mig doften av sömnvarmt litet barn.
Så underbart att man får tårar i ögonen.

Hoppsan..

Man bör inte jobba när man egentligen är sjuk.
När enda anledningen till att man överhuvudtaget sitter upp, har öppna ögon och tar sig från punkt A till punkt B är ett par, tre liter kaffe, socker i valfri form och en karta Ibumetin/Ipren/Alvedon, 400 milligrammare.
Man gör så lätt fel.
Ibland ganska allvarliga fel.
Som att årslönerapportera till Skattemyndigheten för fel personer i fel företag.
Det blir så sabla krångligt och tidskrävande att rätta till.
Förutsett att man vet hur fan man gör.
Vet man inte det kan man alltid ringa supporten.
Då kan man ju passa på att ta en tupplur under tiden man sitter i telefonkö.
Alternativt kan man bita ner naglarna till benpiporna av nervositet och stress samtidigt som man hivar i sig ännu mera kaffe och ser hur högarna av arbetsuppgifter växer på skrivbordet.
Jag har aldrig varit bra på att sitta och sova.

Ähum...

Jo du, Mirijam...
Det här med nyårslöftena går ju lysande.
Eller inte.
Herregud vad jag fullkomligt vältrat mig i socker och fett under flera dagar.
Veckor.
Månader om jag ska vara riktigt petig.
Men, nu står det ett rejält åbäke i dressingroomet.
Ett löparband.
Dressingroom / träningsroom alltså.
Kanske ska hänga upp smaljeansen på åbäket som en extra spark i hängröven.
Så fort den här sabla förkylningen är överstökad, då finns det inga ursäkter.

Vabbar

Vi är sjuka.
Jag är på bättringsvägen iofs men det verkar gå åt andra hållet för sockerpuffen.
40.3 graders feber ikväll.
Precis lagom tills det var dags att börja på dagis efter ledigheten.

Saker som irriterar

Alltså, den där SPP pensions reklamen..
Samuel Fröler går på en väg och pratar om hur man vill ha det när man sitter på torpet och myser i sin ålderdom.
Men hur jag än försöker så kan jag fanimej inte fästa blicken på honom.
Hans huvud guppar och skakar åt alla håll på samma gång.
Herregud jag blir ju åksjuk.

Halva helgen har gått

Fredagskvällen spenderades med att bocka av ett par saker på listan över väntande uppgifter att utföra.
Detta under ett stadigt intag av socker och snytande av den snoriga näsan.
Var lite feberdimmig när jag hasade mig i säng och det var på skakiga ben jag hämtade fröet när han ropade.
Lördagsmorgonen visade sig var en strålande, svinkall, klar vinterdag.
-15 på termometern så det blev till att bylsa på både mamma och barn när vi tog oss ut för att busa lite i snön och andas frisk luft.
Flingan kastade sig i snödrivorna till höger och vänster och mamman fick vara jävligt uppmärksam då där är hundpiss varannan meter i dem..
Det vill jag då rakt inte att skatten ska kasta sig runt i.
Efter Dantes middagslur fick vi besök av AC, Hans och lille Ludwig.
Hans blev satt i arbete med att montera in en ny ventil i mitt dressingroom.
Den gamla var ett stort hål rakt igenom väggen, typ.
Fröet fick en finfin ny bil att leka med, och mamman fyllde på hängröven med en massa fika till en massa snatter.
Alltid lika trevligt!
Nu när skatten somnat borde jag väl bocka av ännu en uppgift på listan men huvudvärk och snor vinner lätt över min veka vilja.
Det blir inget vettigt gjort ikväll.
Bara ytterligare sockerintag.

Host och snörvel

Förkylningen is back.
With a vengeance.

Tid, jag behöver mer tid.

Jag har just nu en period då det är fullt upp, men jag får ändå inte gjort så mycket.
Känns det som.
Jobbar hela dagar och grejar med något hela tiden under kvällarna hemmavid.
Ändå känns det som om inget blir gjort.
Men jag antar att jag märkt av ifall jag struntat i disken, tvätten och att plocka undan alla hundratals leksaker skatten drar fram varje dag.
Jag hade klassats som en "horder" på nolltajm.
Men, faktum kvarstår..
Jag har en byrå liggande som väntar på montering.
Jag har en hylla som väntar på att monteras och placeras ut på lämpligt ställe.
En av lådorna som ska in under Dantes nya säng ligger kvar i kartongen.
Ett par täcklister ska sågas till och borras fast.
Garderoberna i sovrummet ska göras i ordning invändigt.
Dygnets timmar räcker inte till.
Eller så är det jag som blivit en saktfärdig typ.

I nya sängen

Kanten är riggad med en drös kuddar så att inte det värdefullaste som finns ska stå på öronen utöver kanten.
Sängen har varit monterad i ett tag men igår var första gången jag bäddade ner skatten i sängen efter sin nattvälling.
Han vaknade och ropade som vanligt innan jag gick och lade mig så jag lyfte över honom då.
Lite mjukstart så där.

Vi pulsade ut i lårhög snö, längst bak i trädgården och lade ut våra överblivna julnötter till ekorren.
Spännande.

Back to work

Hämtade en trött liten pojke hos mormor efter jobbet igår.
De hade åkt bussen ner till stan på dagen.
Stort!
Det var det vanliga tvättandet, matlagandet, ätandet, diskandet och plockandet när vi kom hem.
Vi övade på att klättra upp i och ta sig ner från nya sängen.
Inte för att han behöver öva, det går hur smidigt som helst, men det är ändå något nytt, det är hans säng som står i hans rum som han kan ta sig i och ur även när han vaknar om natten och är lite sömnyr.
Han fick dock inte sova i den i natt heller, jag måste fixa en sådan där bräda som tar emot ifall han plöjer med huvudet först mot sängkanten.
Eller någon annan kroppsdel med för den delen.
När han var nerbäddad i mammans säng monterades en huvudgavel/förvaringsgrej till sängen.
Så provade jag kläder inför kvällens rajjande.
Är bjuden på pimp/vamp fest.
Där finns en massa små vampiga toppar i min garderob.
Tyvärr finns det inte en matchande kropp att klämma ner i dem..

Happy new year!

Så var det då 2010.
Nyårsafton var en supertrevlig historia tillsammans med en massa vänner, barn, ett par glas bubbel, raketer som vägrade lyfta och brände av rätt i snödrivan och gjorde en rejäl krater, medan vi vetsskrämda såg på och huttrade i -18gradigt midnattsväder.
Min skatt skötte sig exemplariskt hela kvällen till mammans stora förtjusning.
Nyårslöften blev det så klart.
Samma som de senaste 10-15 åren ungefär..

Nattens alster...

Gott nytt år på er!