Men sabla hormoner då!

Jag sitter här och tänker på det här med pms..
Vad tröttsamt det kan vara. Det finns gånger då jag sagt att 'näe jag känner då inte av den ett dugg' (hahaha idiot) för att vid ett annat tillfälle komma på mig själv med att bita hårt i en kudde och väsa en lång ramsa med hemska saker och känt att jag lätt hade fläkt skallen av någon i ren och skär attackilska.
Eller börjat störtgråta för att jag glömt köpa keso.
Alltså det är ju givetvis rubbat och inte alls så som jag egentligen beter mig. Under normala omständigheter.
Så idag sitter jag här och är på det där lipiga humöret.
Det började i morse när min underbara unge sätter sig vingligt upp i sängen, med håret i en enda stor rufsig boll på huvudet, glansig i blick och sömnvarma rosoga kinder. Så lägger han upp världens smajl och säger: 'Godmorgon mamma! Vad fin du är med kjol på dig idag.'
Herregud... man dör ju kärleksdöden tvåtusen gånger om.
Jag börjar lipa nu bara jag tänker på det.
Jag börjar även nästan lipa bara jag tänker på att just idag, just denna lipiga dag ska jag på utvecklingssamtal för mitt frö.
Det där då vi bland annat ska prata om att han får stryk om dagarna av sin kompis på dagis. Igår hade han 'av en händelse' fått en snyting med en trumpet rakt över munnen av sagd 'kompis'
Jag önskar att jag var mer i ilskenfasen just nu om jag ska vara ärlig.. kommer väl sitta där och hulka som ett annat fån.
Pms förresten.. P M S : Pre menstruella störningar.
Pre betyder före.
Vad fan ska den jävlas för under tiden som man har mens då??

Jo jag hade tänkt...

Jag hade tänkt träna ikväll. Jag var helt bombsäker på att jag skulle träna ikväll.
Men eftersom jag var tvungen att hämta ut paket efter jobbet (modemet) och handla lite så kom vi hem lite senare än vanligt.
Så ville Dante kolla på bolibompa så det var bara att koppla ihop det där nya modemet. En lätt match om man nu sätter sladden i rätt hål först gången. Annars är det lätt att man blir så in i helvete frustrerad för att det inte funkar att man nästan dänger det nya modemet i väggen. Men som den lugna person jag är så kollade jag först och vips så funkade hela kalaset. Pjuh.
Middag ska vi ha ja, laga, laga liten gryta som blev skitgod men som en viss person inte alls var så sugen på 'för det finns korv i kylen mamma jag såååg det'
Meeeen åhhhh! Tänk om han fick äta korv o mos till middag varje dag, det hade vart livet på en pinne för en treåring.. med mycket ketchup.
Ja så var det då läggdags och allt vad det innebär.
Ner i säng, bok lästes och så, natti natii.
Men så fick Dante för sig att han skulle nattas i sin egna säng.
Som jag har pratat om detta, som jag vill att han ska sova i sin egna säng. men va tusan för ett tillfälle att välja då! Men jag kunde ju inte säga nej när han nu själv ville..
Vi bytte rum och säng och tände nattlampor och fan o hans moster, så låg vi då i hans säng och han vred och vände sig i en evinnerlig tid innan han började svamla om att han städat så fint och sorterat och att jag var fin i håret (hahaha sämsta ljuget) och att jag var så himla snäll just idag och blablabla.. Jag var på vippen att bli smått irriterad, tick, tack, tick, tack osv..
'Vill du att vi nattar dig i min säng i stället?'
'Ja...'
Jamen då byter vi väl säng igen då och släcker nattlampor och fan o hans moster, så, NU är det natten!
Han somnade.
Nu är klockan snart halv tio och jag måste hänga en tvätt och ta ner den som redan hänger i torkskåpet,vika och lägga undan den, tömma diskmaskinen och fylla den med det som står kvar i vasken och inte fick plats innan, duscha och.. nä fasen, det blir ingen träning idag heller..

En sån där dag..

Jag var helt overkligt trött i morse när klockan ringde, så där så att jag reagerade förts när klockan ringt i flera minuter. Tur att inte Dante är särskilt lättväckt så dags på dygnet.
Har känt mig frusen och lite smått dämpad hela dagen.
Den sista halvtimman på jobbet var halvkaotisk och jag kom supertressad till dagis för att hämta en liten som satt i sandlådan med mössan på svaj och var täckt i sand från topp till tå.
Ljuvligt. Att han trilskades när vi skulle gå var inte lika ljuvligt..
Var tvungen att stimma runt med en massa ärenden efter jobbet och vi ramlade in här hemma först vid halv sju.
Dante ville vara ute och leka men jag tvingade in honom, fram med lite kvällsmat på bordet.
Han var halvgnällig och fick kolla på datorn samtidigt som han käkade för en gångs skull.
Så råkade han välta ut mjölken som rann in under datorn.. han tjoade till direkt så jag fick torkat av.. hoppas den klarade sig.
Orkade inte ta tag i något alls efter fröet fått badat och blivit nattad mer än att vika undan tvätten.
Känner mig fortfarande frusen och jävlig så nu är det läggdax för mig med.
Imorgon blir en bättre dag.

My precious

Dante fick ett polismärke i helgen, av en alldeles äkta polisman minsann.

Det där märket släpper han inte i första taget..

Att njuta i nuet

Så var det redan tisdag och helgen känns redan långt borta.
Men en underbar helg var det...
En sån där då man vill att tiden ska stå gå så sakta att den nästan står stilla, vill inte att det ska ta slut..
Särskilt när man inte vet när eller ens om, man kommer att vara med om liknande igen..
Det är väl det man menar med 'carpe diem' gissar jag.. Att njuta medan det går, och det gjorde jag.

Rapport, utmaning

Jaha jag har fortsatt att hålla mig på banan någotsånär under veckan, men festat loss under helgen.
Inte så mycket med maten utan alkoholmässigt.
Men i fredags visade vågen minus 2 kg och måttabndet minus 3 cm i midjan.
Jag mätte inte ens hängröven, det är säkert helt oförändrad.
Idag hade nog resultatet på vågen varit ett annat..

Ångesten river och sliter

Igår vägrade Dante gå till dagis.
Igen..
Det hände för ett tag sedan oxå och då var det enligt honom för att en viss P på dagiset bara slåss och puttas.
När man ser den här pojken inser man att han ligger långt efter sina jämnåriga i utveckling. Han är strax över tre år och kan ännu inte prata annat mer än enstaka ord som är långt ifrån 'rent' uttalade.
Sist gång Dante vägrade dagis var hans egen teori att P puttas och slåss för 'jag tror det är för att han inte kan prata mamma'. Ja så är det ju med all säkerhet.
Men det gör det inte okej.
Dante har vid flera tillfällen småprotesterat när det varit dags att gå till dagis och jag har slagits med ångesten att skicka honom dit när jag vet vad han känner. Bara tanken på att jag tvingar honom trots att han inte vill, han protesterar och jag vet varför och trots det... så skickar jag honom dit.. Jag börjar gråta bara jag tänker på det.
Jag talade med fröknarna om det såklart och jo, de har absolut problem med 'utåtagerande barn' och de försöker ha så mycket uppsikt de kan.
Vi talade igen om det när jag hämtade Dante häromveckan och han hade ett stort skrapsår över näsan och kinden. P hade knuffat honom bakifrån så Dante stöp rakt i asfalten, 'men det var en ren olycka den här gången' .
Jo, det kan ju hända givetvis..
Det är såklart inte bara Dante han ger sig på utan är så här mot alla barnen, men enligt fröken är han väldigt förtjust i Dante och vill gärna leka med honom.
De verkar ha, och har säkert, kul och leker fint tillsammans emellanåt oxå såklart.
Så berättar fröken att de ofta delar in barnen i mindre grupper och Dante leker tydligen bra och funkar med alla barn, och då även med P, och eftersom P vill vara med Dante så hamnar de alltid tillsammans.
Alltså är Dante 'fast' att leka med och vara med den här pojken som han känner slår och puttar honom..
Uppenbarligen känner inte Dante att det är så himla roligt eller att det går så himla bra.. han vill ju inte gå till dagis längre ens.
Jag ville bara gråta när hon berättade det.. skrika rakt ut..
Fy fan vad jobbigt att behöva skicka mitt barn till dagis dit han inte vill för att han blir slagen och puttad.
Igår fick Dante följa med till jobbet eftersom han vägrade gå till dagis.
Jag ringde och anmälde det på morgonen och efter en stund ringde en av Dantes fröknar upp och vi pratade ganska länge om hur vi ska gå tillväga med detta 'för han verkar ju ha så kul och trivas här, P och Dante leker ju och har kul tillsammans oxå, det ser vi ju'..
Jo, så är det säkert, men är det för att Dante vill det eller för att han känner att han måste?
Barn är ju otroligt anpassningsbara till de allra flesta situationer, men att de fogar sig betyder ju inte alltid att de mår så bra av det...
Imorse sa en annan fröken att vi ska ha utvecklingssamtal på torsdag och att hon skulle 'intervjua' Dante under dagen idag.
Man vill ju inte peka ut denna P som the bad guy, lägga all skuld där eller så, men vad fasen gör man?
Jag står inte ut med att låta Dante gå dit när han känner som han gör i alla fall..

Den där utmaningen..

Jo jag har skött mig...ähum.. inte så värst..
Det var ju inte tanken att det skulle ingå en himla massa alkohol i den där utmaningen varenda helg förstås..
Men, jag har inte mölat en massa godis, jag avstod 'efterrätt' i lördags, jag har försökt göra 'smartare' val gällande maten.
Träningen har varit stötvis ivrig, stötvis obefintlig. Mest det senare.
Idag hade jag hur som helst minskat 1 kg i alla fall..
Man får vara glad för det lilla.
Och man kan inte vänta sig mirakel när man inget gör för att förtjänade det.
Men jag stretar vidare.

Helgen

När jag firade mina 40 år fick jag i present en 'upplevelsehelg' av mina närmsta väninnor.
Den här helgen gick det av stapeln.
Jag blev upphämtad på fredagen och det bar av mot Smaulandsskogarna.
Fredagskvällen spenderades hos Bella med gott på faten och vin i glasen.
Lördagen startade tidigt för min del, de andra trynade minsann på i flera timmar efter jag hasat mig upp och satt på kaffet.
När vi alla fått frukost och en massa kaffe i magen åkte vi för att hämta upp ännu en kompis och färden gick vidare mot Växjö.
Där vart det shopping och lunch med tillhörande öl på uteservering. Årsförsta ute, whoop!
Så åkte vi hem och svidade om till feststassen och åkte vidare till förfesten innan kvällsbalunsen. Det väntade standup, musik och dans i en salig blandning.
En riktigt urmysig helg blev det. Såklart, det kan inte bli annat med sådana vänner.

Dagens rapport

Mat: Okej. Knappt.
Var hos mamma o pappa för att hämta en mc hjälm inför helgens bravader och då bjöds det mat. Åhhh min mamma är en klassisk feeder. 'Ät nu!' 'Ska du verkligen inte ha den lilla biten med?' 'Men jag som har gjort detta särskilt till dig!' 'Ska du inte ens smaka?' 'Men en liten bit kan du väl ändå ta?' 'Åh det är vääldigt gott det här, du vet inte vad du missar..' 'Va? Vaddå inte ha? Det är ju din favorit!''
Suck.. inte undra på att man blivit en tjockis..

Träning: Bra. Styrka + 2 km på löpbandet.

Vikt: Buhuhuuuuuuuuu....

Rapport utmaning:

Tisdag.
Mat: Mycket bra
Träning: Okej. Lite styrka, 2 km löpning på bandet.

Läbbigt värre..

Den här läskiga vampyren hämtade jag hem från dagis igår.



Hans regnkläder såg ännu läskigare ut..

Eh..

Jag får nog förlänga den där utmaningen med några dagar.. börja om från ruta ett idag typ.
+1,5 kilo på en vecka är ju inget lysande resultat direkt..
Ja, jag är inte förvånad.
Den enda seriösa träningen under veckan skedde i går kväll då jag rände 5 k på löpbandet.

Mamma, är lik sin mamma..

..skura, tvätta, putsa, feja, laga mat, diska.. ja allt det där roliga man kan sysselsätta sig med.
Skönt att ha det gjort.

Vassaste katten ever!

Dante ritade världens finaste katt till mig. Med morrhår och allt.

Den ska ramas in och hängas upp på väggen.

Baluns

Jag körde hem en dag tidigare än de andra ifrån Sälen för att gå på 40års baluns i går kväll.

Sjukt kul. Sjukt bra musik. Sjukt sköna, bästa vänner.

Sjukt bakfull. Nä, inte sjukt bakfull men...väldigt bakfull.

Men hey, nu biter vi ihop, fröet kommer hem om två minuter och då ska vi på grillfest hos ännu fler sköna vänner. Åh jag har världens finaste vänner!

Vi tog en tur till snön under påsken

Vi har varit en tur i Sälen i påsk.

Detta är Dantes andra åk i backen. Efter första gången i den lilla liften sa han ' du behöver inte ta emot mig däruppe nu mamma, jag klarar det själv nu.'

Jo det gick ju fint.

Efter några åk ville han inte att jag skulle ta emot honom där nere heller 'för jag kan sladda o stanna nu mamma'.

Nä, det kunde han inte alls. Inte ens ploga.

När han kom jämsides med mig mot slutet av backen där jag stod så började jag springa brevid med någon tanke om att rädda honom när det var dags att stanna.

Så var det visst blankis i backen, Dante körde iväg utav bara den o jag sprang utan att flytta mig ur fläcken. Han närmade sig asfalten i slutet av backen allt mer och jag fich kasta mig á la fotbollsmålvakt och nådde precis kragen på overallen innan jag landade pladask på mage och tänkte att ' nu jävlar smällde väl sillisarna som vattenballonger'.

Men det gick bra. De höll.

Vädret var underbart förutom de minuter jag filmade, typiskt.

Nhänä.

Jag visade superhjälteracerhjälmen för mitt nyvakna frö.

'Kolla, sååå snabb! Och sååå coola eldsflammor!'

'....men.. den är ju rosa..'

'Jamen det är elden ju som gör så att den bli rosa! Kolla vad cool, wow synd att den inte passar mig!'

'Nä. De kommer tro att jag är en tjej.. aldrig i livet'

Suck.

Men nu då..

Det där med hjälmen retade mig lite..

Vaffan ska det inte duga med en rosa hjälm?

Men om jag pimpar den lite med svarta 'eldsflammor' och säger att det är en superhjälte magisk raketsnabb hjälm då.

Jag tror han kommer gå på det.

Jasså, det ska vara på det viset..

Jag rotade fram ett par skidhjälmar som vi fått ärva av brorsans barn.
Den lilla passade Dante som handen i handsken.
'Näehe du mamma, den där tänker då inte jag ha!'
'Varför inte då? Gjorde den ont någonstans?'
'Näe men... men.. den är ju rosa'
'Ja visst är den fin. Men det spelar väl ingen roll vad den har för färg?'
'Det är en tjejhjälm! Jag vill inte ha på mig den. Aldrig i livet.'
Där ser man..

Man kan bara inte hinna hur mycket som helst..

Man kan ju inte anklaga mig för att gå ut för hårt i den här utmaningen precis...
Ingen träning igår. Det hanns bara inte med..
Var tvungen att åka till affären och handla mat efter jobb och dagis, var inte hemma förrän klockan var nästan halv 7.
Snabbasnabba mig med packa upp allt och laga mat till utsvultna magar.
När vi ätit klart och det var uppstädade efter det stoppades liten i badet och en ny laddning tvätt i maskinen.
Natta liten skatt, förbereda och packa inför helgens bravader, vika en tvätt och lägga undan den. Så fick jag för mig att jag absolut vill ha mina skinnbrallor i helgen. De är förstora i midjan och kasar ner hela tiden så det blir liksom bara liggande. Nu drog jag fram symaskinen och fixade det. Tänk att vissa enkla saker ska behöva ta en hel evighet innan man fixar..
Hängde tvätt och plockade allt det där vanliga plocket man håller på med och vips så var klockan halv tolv..
Skulle jag träna då? I think not.
Men jag käkade inget onyttigt i alla fall trots att jag handlade en massa snask till påskägget.

Gårdagen

Vi fortsatte med evighetsprojektet, även kallat trädgård. Släpade och flyttade fler stockar, ris och annat skit.
Tur man har hjälp av en riktigt stark kille. Lite extra muskler säger man inte nej till.

När vi (Dante) tröttnat på att vara ute och röja var det dags att gå in och få lite i magen. Så ville Dante göra ett påskris och det klart vi skulle göra det!
Sagt och gjort, hämtade ris i trädgården och hängde i fjädrar och ägg. Dante hängde i. Jag insåg att jag är en hemsk mamma som inte alls tycker att det mitt barn åstadkommer är det vackraste konstverk ever... jag försökte klippa ner riset, byta vas, flytta både ägg och fjädrar men Dante blev såklart ledsen, han hade ju hängt dem där han tyckte vara fint.
Ja såklart.. Usla mamman får bita ihop och ha denna skapelse på bordet. Ja, det kunde vart värre.

Så kom tomten på snabbvisit innan läggdags oxå. Vilken grej!

Alltså...

..kan man säga att man tränat om man var så oinspirerad och trög att man knappt svettades?

Jag gjorde åtminstone ett tappert (nåja) försök. Det varade i hela 20 minuter.

Nya tag med träningen i morgon.

Nu ska jag mäta kroppaset.

Maten har jag skött bra hela dagen.

Men det gör jag de flesta måndagar..

Juste det ja, vi bar ju pinnar och stockar och rensade och körde lass med skottkärran ute idag med.

Ett uns träning det med kanske.. vi säger det åtminstone.

Invägning

Ja, då var det dags att på fullt allvar dra igång den där 30 dagars utmaningen jag blev inspirerad att dra igång utav Mirijam
Idag morse var det invägning.(gulp)
Jag tänker ta foto på mig i kväll och mäta mig på valda ställen.
Nu är det allvar.
Om 30 dagar lägger jag upp resultatet så får vi se om jag kunde prestera att enda dugg.

Sweet and sour

Helgen har varit.. underbar med en underton av en gnutta ledsen.
Lite dubbel i känslorna.
Men jag kunde njuta i stunden. Och det var helt makalöst härligt.

Fredasgmys

Var lediga i fredags igen.
Helt magiskt skönt att det funkat att vara ledig fredager en tid nu.
Vi spenderade den till stor del i trädgården.
Inte med att kratta alla löv som täcker hela tomten, utan med att flytta stora stubbar, grenar och vedstumpar och rensa upp i det hörnet av tomten.
Fy satan vad där såg ut, och det blev lite bättre åtminstone.
Therese ringde och frågade om Wille fick komma och leka en stund och det fick han såklart.
Dante blev så lycklig!
De var så otroligt gulliga att lyssna på där de resonerade och snackade. Tänkte jag skulle smygfilma dem med Dante fick syn på mig, förtrollningen bruten och jag fick be om ursäkt att jag smugit på dem.

Therese kom för att hämta Wille och stannade kvar en stund och snackade. Urmysigt! Sedan fick jag ett telefonsamtal och ett sms som var grädde på moset på denna fredagen. Socker på gröten. Körsbäret på grädden.. och så vidare.