Bebisprat

Under helgen har jag tvättat säkert 10 maskiner med babykläder, babytäcken, babylakan o big mama kläder. Känns helt otroligt att öppna lådorna i sprallans byrå o det ligger en massa fina miniplagg där o luktar gott! Känns ju helt otroligt verkligt plötsligt... Jag har inte riktigt fattat att jag ska bli mamma... om sisådär 13veckor!! Ofattbart! Och ashäftigt!
Magen växer såklart, så här ser den ut nu i vecka 27:

Tänk att därinne ligger en liten människa o växer till sig...
Sparkar o står i som bara den o jag kan bara inte hålla mig för skratt, eller tårar för den delen. Så coolt när man får en spark, trycker tillbaka lite o då kommer det snabbt en ny svars spark tillbaka. Det är lika häftigt varje gång.
Jag har tänkt mycket på det där att mammor bara babblar om deras underbara små bebisar som om de vore ett av världens underverk och som om alla vore intresserade... Förr kunde jag irritera mig o tänka att det är väl inte så jävla märkvärdigt och det är väl för fasen ingen cirkusföreställning jag är på eller en studie i beundran av ungar.
Vet inte om jag blir riktigt så extrem som vissa är, men jag lär vara otroligt fascinerad av min lilla spralla. På denna lilla människa som har blivit till, växt och bott inuti mig. Kan man vara annat?
Så man ska passa sig för att ha för mycket eller för starka åsikter om sådan man inte vet något om egentligen.