Friday, February 1, 2008

Vecka 20

Idag går jag in i vecka 20!!! HALVA TIDEN!! Ofattbart!!

Modern märker att barnet rör sig alltmer och det går ibland att se dess rörelser. Livmodern växer alltmer och skjuter fram magen. Det kan hända att naveln börjar puta ut, i sådant fall kommer den att göra det tills förlossningen. Bröstkorgen växer och det kan vara mycket bekvämt med en justerbar BH.

Barnet är ca 14-16cm långt från huvud till stjärt och väger ca 350g. Barnet är fortfarande mycket litet men växer snabbt och är nu halvvägs. Nu följer en kritisk fas i utvecklingen av sinnesorganen - hörsel, syn, känsel, smak och lukt. Äntligen kan barnet höra och känna igen din röst. De olika sinnesorganens nervceller utvecklas nu i sina specifika delar av hjärnan. Nybildande av nervceller har trappats ned något, och koncentreras istället till utveckling av komplicerade förbindelser mellan nervceller som krävs för funktioner som minne och tänkande. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna. Bär du på en flicka finns det redan omkring två miljoner ägganlag i äggstockarna. Barnet kan nu njuta av att sträcka ordentligt på armar och ben, eftersom nervsystem och muskler har utvecklats tillräckligt för att det ska vara möjligt.



Jag känner rörelser så gott som varje dag jag!! Härligt o heeelt galet häftigt!!Längtar vansinnigt efter att kunna se o känna det på utsidan oxå!!
Naveln putar inte ut, iaf inte ännu, däremot putar ju hela magen ut.
Jag växer överallt, inte bara bröstkorgen blir större. Brösten.... oh my god!!! Var ska detta sluta!!

Min lilla bebis var ju 17 cm redan vid UL i v 18!! Inte undra på att sköterskan sa att "den här har fått bra mat". Blir kanske en rejäl bit, precis som mamma. Jag vägde 4,3kg o var 56cm lång när jag föddes! Blir lite nervös när jag tänker på det ska jag erkänna...

Jag tycker att det är helt sjukt häftigt att läsa vad som händer INUTI MIN MAGE vecka för vecka. Det är verkligen ofattbart att jag sitter här i godan ro på jobbet och tillverkar en liten ny människa inuti mig!! Nä, det går verkligen inte att fatta!! Jag blir så himla full i skratt och samtidigt rörd så fort jag får en lite puff av sprallan, det känns att h*n blir större o starkare då puffarna blir hårdare. Så fantastiskt coolt!!! Mitt lilla hjärta...

1 comment:

Helena said...

Sjukt häftigt!! =)
Kul att höra att allt går bra!

Några bra namnförslag har jag inte, jag är inte så bra på sånt.. men ett tips är att inte fundera för mycket på det innan h*n är född..

Ge det några dagar efter förlossningen och lär känna barnet innan du snöar in på några få namn.. Då ger det sig mer naturligt=) och det gör faktiskt inget om barnet är namnlöst nån vecka, du kommer ändå bara kalla h*n "älskling" och "hjärtat" första tiden.. ;)

Kramar till er båda!!
//Helena