Som det kan gå..

Hade ett par jobbiga nätter då jag inte sovit utan frusit, haft ont i svanken och magen och känt mig allmänt olustig.
Har börjat dagarna med en värktablett och kaffe och så har jag varit fit for fight. Ja iaf har jag jobbat.
I onsdags kom min kille hit och under kvällen fick jag en helt otrolig frossa och hur jag än lindade in mig i filtar och annat så frös jag så jag hackade tänder.
Det dämpade sig efter en stund men natten blev rent jävlig.
Tvingade mig ur sängen på morgonen och kom iväg, lämnade fröet på dagis och när jag kom tillbaka till bilen kände jag mig helt yr, ont i magen som fan och kände hur de där feberilningarna kröp sig på..
Jag körde hem. Kröp ner i sängen igen och försökte sova vidare jämte en lite förvånad pojkvän.
Klev upp igen efter någon timma och än en gång slog frossan till. Jag bäddades ner på soffan och tog tempen. 39.6. Ojdå..
Så där höll jag på resten av torsdagen. Killen fick fixa med allt från mat till att tömma diskmaskin och ta hand om Dante medan jag låg helt utslagen.
Även denna natt blev hemsk med frossa ena stunden och kopiösa svettningar nästa stund..
Dante ville kliva upp vid halv 8, jag svalde än mer panodil och ipren (som jag gjort i stora mängder under dessa dagar)  så då hasade jag mig till soffan tillsammans med honom.
När pojkvännen kom upp orkade jag knappt öppna ögonen.. Tempen togs. 40.0
Trots att jag tagit febernedsättande... Vi fick ta tempen flera gånger på både mig, pojkvännen och Dante för jag trodde nästa inte på det.. 'Nä nu ringer du till sjukvårdsupplysningen. Omedelbart' sa min kille.
Jo, det var nog fan dags..
Trodde nog att jag fått influensan med jag hade inga som helst förkylningssymptom utan istället ont i mage, huvud och denna höga feber. Endometrioser?
Efter flera turer fick jag tid på gynjour för att kolla upp det.
Vi gav oss av och efter provtagningar och undersökning visade det sig att jag hade en sänka på 170 och en njurbäckeninflammation.
Hoppsan.
De var på vippen att lägga in mig men jag klarade mig och fick åka hem med löfte om att höra av mig om det inte blev bättre. Mycket vila, sömn och vätska fick jag oxå lova att det skulle bli.
Kärleken var tvungen att åka hem på fredagen för att jobba under helgen, Dante är hos mormor och morfar och jag..jag vilar, frossar, vilar äter och dricker närapå obehindrat.. herregud inte ens 39.7 i feber som jag haft idag kan få mig ur godispåsen.. bedrövligt..
Jag är extremt uttråkad men det är ju så det är.
Måtte jag känna mig bättre imon.