Magsjuk

Igår kväll när jag röjde undan det sista innan läggdags började jag känna mig lite knepig så där..
Jag kunde inte somna utan låg bara och vände o vred mig och lyssnade på Dantes snusningar.
Så drog det igång..
Jag kände det komma farande genom kroppen och jag hann precis ut i badrummet.
Jaha...magsjuk.
Jag glömmer nästan mellan gångerna hur fruktansvärt det är att vara magsjuk.
Svetten som rinner, illamåendet, yrseln..
Fy fan.
Tack o lov sov skatten vidare medans jag tömde kroppen på allt innehåll.
Jag stapplade in i sängen och hann väl ligga i en timma eller så innan Dante vaknade.
Åh gud... hur skulle jag klara ta hand om honom nu då?
Jag hasade mig upp och det blev till att besöka toan på direkten.
"Bajsat" hör jag som i ett brus hur min flinga ropar.
Jag tittar upp.
Jag ser hur diarrén gått igenom blöjan och pyjamasen.
Det här händer bara inte.
Jorå, skatten har diarré. Igen.
De följande timmarna är ett rent töcken.
Jag duschade mitt barn rent från bajs i ett par omgångar, bytte och klädde honom mellan spyorna.
Vi somnade båda två en stund på dagen och efter det började jag återvända från de levande döda.
Dante har feber, 39.1 men inte haft diarré på eftermiddagen.
Jag är helt jävla slut.