Natten till igår blev en mardröm.
En hostande, snorande, glödhet liten pojke kastade sig av och an i sängen hela natten.
Mamman balanserade ytterst på sängkanten och fick ta emot sparkar av små fötter, danska skallar av ett litet men stehårt, fjunigt huvud och smällar av viftande knubbiga knytnävar.
Efter ett par timmar utbyttes empati mot frustration och vid tretiden var jag mest irriterad och övervägde att lägga mig i hans säng och låta honom herja fritt i min.
Jag klev upp för att dricka ett glas vatten först och knappt hann jag sätta på kranen innan ett högljutt 'MAMMAAAAA' skar genom natten.
Jag kröp ner jämte mitt frö igen.
Han knödde sig intill och jag drog in doften av varm, underbar unge i näsan.
Han verkade minsann somna till.
Efter tre minuter domnade min arm.
Efter ytterligare tre minuter kände jag hur nackspärren kom klampande.
Snart försvann känseln i benet men I´ll be damned if I moved när han äntligen somnat.
No comments:
Post a Comment