Dramaqueen

Jag drägglar lite ur ena mungipan nu.
Vart hos tandläkaren och lagat en tand.
Jag har inte ont av att gå till tandläkaren för själva behandlingens skull, men..
Jag försöker verkligen att inte reta upp mig men lik förbaskat blir jag irriterad när jag får vänta på att få komma in.
10 minuters väntan..
15 minuters väntan och där går gränsen för vad mitt tålamod klarar.
Vid det laget känner jag mig som en gisslan, jag sitter fast där och väntar, känner hur jag börjar hyperventilera, men jag kan inte storma ut därifrån för då får man väl betala en härlig summa för att man 'avbokade' för nära inpå eller något annat sabla påhitt.
Jag är fast där medans klockan tickar på pakeringsmätaren..
När jag väl kommit in, fått min behandling så ska kalaset betalas.
Det brukar man ju inte heller jubla över direkt..
Även om jag inser att om man slår ut den summan över, säg ett år, så blir det inte så himla farligt..
Men ändå.

Aja, nu är det över för den här gången.