En spillra till människa

Fröet fick högre feber allteftersom dagen gick och vid läggdags låg tempen på 39.9.
Min temp låg strax över 38 men skillnaden på energi hos hos båda var milsvid.
Han orkade, i kortare stötar än vanligt iofs, herja runt ganska bra.
Jag andades tyngre bara jag tittade på.
En 1½ åring kräver en del av en som förälder.
Man lyfter hundratals gånger på en dag, man försöker sysselsätta, hindra från att utsätta sig för livsfaror, aktivera, mata, fylla på med vätska, byta blöjor, hålla ren liten kille, hålla rent i huset som ser ut att ha nåtts av apocalypsen efter bara några timmars ignorans från mamman, snyta rinnande näsor och tusen andra saker.
Detta går ju på rutin i vanliga fall, men med feber och huvudet fullt av snor var varje rörelse en ansträngning som gjorde mig smått svettig, anfådd och huvudvärken tryckte på så jag trodde ögonen skulle ploppa ur skallen och tänderna lossna och skramla ner på golvet i en sorglig liten hög.
Men både ögon och tänder satt fast trots allt.
När skatten somnat i min famn var jag så feberfrossig att jag med nöd och näppe orkade baxa in honom i sängen.
Jag fullkomligt stupade i säng och ville nästan inte tro mina öron när skatten ropade bara minuter senare.
Upp på darriga ben och hämta nässpray, ge medicin, lite att dricka och försöka få att somna om.
Skatten ville bli snuten och få att dricka ett antal gånger i natt och vid ett av tillfällena upptäckte jag att han kissat igenom blöjan.
Herregud vilket projekt det kändes som mitt i natten.
Tack o lov för plastad frotté.
Det var bara att riva ur sängkläderna, bädda rent och sedan svimma i säng igen med en puls på ungefär 700 slag per minut.
Förut ringde mormor och frågade om jag ville att hon passade min febriga lilla skatt i några timmar så jag fick vila mig.
Halleluja!
När fröet hämtats kastade jag mig i säng och väntade på att sömnen skulle greppa mig.
Icke.
Hur i h e l v e t e är det möjligt att inte kunna somna när man är helt febrig och supertrött?
Gah!
Jag får göra ett nytt försök.