På söndagen var jag såpass att jag iaf kunde ta mig från A till B inne i huset utan att ramla ihop i en flämtande hög, så när Therese, Robert och Wille var sugna på att bjuda på fika fick de gärna komma. Dante som varit instängd i flera dagar gick upp i spinn av lycka.
Dessa två fyraåriga grabbar alltså, de ställde sig ett par meter ifrån varann, spände upp bröstkorgen, lutade sig lite framåt, frustade lite och tog sedan sats emot varann.. de smällde i hop så dammet yrde innan de ramlade ihop i en brottningsmatch på golvet. Och då menar jag inte en soft variant utan satan i gatan med livet som insats. Eller iaf med övervägande risk för rejäla blåmärken.
Vi vuxna stirrade på alldeles häpna över vad som pågick. Men de gnällde inte, grät inte när de uppenbart slog sig utan bara skrattade och körde samma upplägg om och om och om igen..
Det var bara inhägnaden och domaren som fattades för att det skulle vart en redig fighting match..
Jajagsägerdådet.. visa mig två fyraåriga tjejer som leker på det viset...
No comments:
Post a Comment