..men det behöver ju inte betyda att det inte blir bra. Tvärtom.
Igår ringde bästa Therese och frågade om hon kunde ta med Dante hem när hon hämtade sin Wille, så kunde ju jag åka och kolla efter ben till köksön (som jag plötsligt kom på att jag ju var tvungen att göra som igår).
Åh så snällt! Jag kastade mig iväg till alla ställen jag kunde tänka mig ha reglerbara 'barbordsben'.
Alla de ställen hade mycket riktigt ben, men nä... inga alls jag var sugen på.. eller fel höjd
Till saken hör att jag ju redan köpt ben till köksön, men enligt killen på ikea var de 90 cm höga, utan möjlighet att reglera.
Jag frågade om det var standard, med 90cm till undersidan av bänkskivan. Jaha det var det minsann.
Så jag köpte.
Men så snckade jag med köksgubben och nej, till undersida av bänkskiva är det 87,5 cm.
Men åh.. vad trött jag blir.
Alltså, nya ben måste inhandlas.
Kom alltså hem utan nya ben igår.
Fikade, aka käkade godis hos Therese och pratade bort en stund där innan jag och fröet åkte hem och basatde. Dante ääälskar att basta! Jaja, inte mig emot. Ska vara bra mot celluliter har jag hört..
Alla fall, när jag nattat Dante fick jag ett infall att packa upp benen jag köpt, som ju var fel. Jag satte ihop och mätte och ta mig fan, de gick ju visst att reglera!! De kunde nog bli max 90 cm men kunde regleras nedåt till ungefär 85 cm!!
Oh happy day!!
Fy fasen vad glad jag blev!
Jag satte alltså ihop även ben nummer två, skruvade så att de mätte 87,5cm och levererade i morse. Nu håller vi tummarna.
No comments:
Post a Comment