Äntligen är alla prylar i en bostad

Herreguud vad min kropp värker!
Framförallt ryggen och foten.
Ryggen för att jag bär runt på mammiga, kolikiga tarzan hela dagarna och foten hade nog mått bra av att få vila sig mer än fyra - fem timmar per dygn.
Idag har jag suttit ner i sammanlagt en timma innan jag satte mig ner nu.
Seriöst.
Jag klev upp kl 6 i morse.
Jag satt ner när jag körde bil från Lysekil och hit.
Inte undra på att den svullnar mer och mer och gör apjävla ont.
Meen, det ska nog gå över någon gång det med.
Idag har flyttlasset gått från lysekil hit till huset.
Jag anlitade flyttfirma.
De tog betalt per timma.
De var ju inte Blixten AB precis.
Det tog femtio minuter på sig att köra en sträcka som går på max 30..
De snattrade i mobiltlfn o tog emot bokningar = no working.
Den ena snubben smörade med mig lite inemellan sådär...
" Micket vaker pojkbebiis! Som sin mama, micket vacker ja! Du lik italiensk sådespelar *ett namn jag glömt* Ahhhh, micket lik! Var din man Liiindaah?"
Här hänger han sig med sitt största leende över trappräcket med benen brett isär och tycker han är asläcker.
(Tänk vad olika det är det där med självförtroende, detta var en man i 45-50 års åldern, med ölmage, flint, med långt hår runtom uppsatt i en liten mager hästsvans bak och dåliga tänder.)
Suck....
Slutta snattra och sätt fart för bövelen!
Aja, nu är iaf allt flyttat till huset, bara städning kvar i Lysekil. Ska bli såååååå skönt att ha bara ett boende igen.
Vemodigt att lämna.. där har jag haft några av de absolut värsta stunderna i mitt liv, och några av de absolut bästa!
Men, nu börjar ett nytt kapitel i mitt och Dantes liv och det ser jag fram emot med stor förväntan!
Fast först ska jag packa upp en miljon lådor...