Wednesday, July 27, 2011

Cirkus i stan

Igår eftermiddag bar det av mot Lysekil för att möta upp ett gäng vänner och gå på cirkus.
Jag var väl sådär förväntansfull för min egen del, inget större fan av cirkus, men för Dantes skull såg jag fram emot det hela.
När vi börjat mumsa vårt godis och allt drar igång var det clownnen som var först ut.
Det smällde och brakade rejält högt och Dante blv komplett vettskrämd.
Började gallskrika, så vi fick gå ut.
Han ville åka hem.
'Jag blev rädd mamma, jag tycker inte om clownen!'
Jag lyckades lugna honom och vi gick in igen.
Så var det dags för hästar att visa upp sig, hundar att busa och allt vad det var, och det älskade han ju!
Men så kom clownen och lite rädd blev han allt. Det gick över det med.
I pausen fick barnen rida på kamel eller häst om man ville.
Det ville Dante.
Han ville absolut rida på kamelen. Ja okej, gärna för mig.
Han fick sin biljett och plötsligt var det en man som tog tag i Dante och tog med honom mitt in i manegen för att ställa sig i kö. Jag följde såklart efter men fick kalla handen, nej fröken, du får vänta utanför manegen.
Ojdå.. ja det var ju bara att lämna mitt frö, där i kön. Ensam. Nu ballar han väl ur, tänkte jag men nejdå. han stod där i kön och väntade på sin tur.
Så vips var det en man som fiskade tag i honom och hystade upp honom på den gigantiska kamelen.
Åh vilken stolt min han hade min skatt då han red runt däruppe.




Minsta man i kön.
Stor var den, den där kamelen. Puckeln i mitten är alltså min modiga unge.




Andra akten drog igång med kamelerna, lamadjur, akrobater och allt vad det var. Alltihop avslutades med en motorcykeluppvisning som var helt makalös. Tre stycken crossförare körde runt i en 'boll' som var, gissningsvis 5 m i diameter. Inte mer iaf. Tre stycken alltså, som körde runt runt, uppåner och herregud..


Jag måste säga att jag blev positivt överraskad av hela upplevelsen. Det var ju riktigt kul med cirkus!

2 comments:

Sandra said...

Circus måste vi ju gå på en dag! Men att han vågade rida på det mastodontdjuret! Hejja Dante!! Puss

Linda said...

Eller hur var han modig! Mammas lilla sockerkringla :)