Medans snickaren slet på mitt tak tog jag och Dante en promenad i det för en gångs skull fina vädret.
Efter en halvtimma somnade mitt frö till min stora förvåning.
Jag passade på att arbeta med det jag hade möjlighet till här hemifrån och Dante sov då i 2½ timma!!
jag har väl sällan vart så förvånad!
Skönt för honom.
På eftermiddagen kom Line med sina två grabbar och hälsade på.
Det var hur trevligt som helst för alla utom möjligtvis stackars Elliot som är lite tunnare i kalufsen nu än när han kom hit.
Dante markerade revir med ilskna skrik och snabba, hårda nypor.
Mamman var förstås förtvivlad men Line, som har 1½ år längre erfarenhet av föräldraskapet än jag berättade att så kan det vara, speciellt när det ena barnet är lite äldre (som Elliot) då ska det mindre plötsligt hävda sig och hålla på.
Hur som helst är det inte det minsta roligt att behöva ränna på utryckning varannan minut för att ens, annars goa, unge hänger i håret på besöket.
No comments:
Post a Comment