Idag startade vi dagen med den vanliga litern kaffe innan jag kunde se klart.
Efter frukostgröten packade vi in oss i bilen och åkte till öppna förskolan för att träffa kompisar, babbla och leka.
Himla roligt var det men flingan vill då rakt inte äta en enda liten sked med mat ens..
Precis enligt plan somnade han i bilen därifrån och vidare planering var att jag skulle hinna jobba en stund innan han vaknade.
Han bäddades ner i vagnen och fortsatte sova.
Jag kastade mig över högarna med arbetsuppgifter och hann ungefär en fraktion av vad som skulle göras innan skatten vaknade.
För lite sömn om natten, för lite sömn på dagen och fortsatt matvägran resulterade i en mycket gnällig ettåring.
Det var bara att packa ihop och ge oss av hemåt med en bunt arbete under armen.
Matvägran fortsatte hemma och det enda som fick flingan på bättre humör var en tur till lekparken där vi mötte upp bästisen Elliot och hans mamma.
Vi herjade där i en stund tills minsta snubbel utlöste ramaskri.
Normalt tillåter jag inte leksaker eller böcker när vi ska äta, men att avleda med sådant var enda sättet att få i Dante någon mat alls.
Nu har jag väl gjort något jag får ångra kan jag tro..
Vällingen slurpade han i sig med god aptit iaf och slocknade sött.
Måtte han sova bättre i natt...
3 comments:
Man gör vad man behöver... Vår dotter slutade vilja äta vid 7 månader. Vi försökte allt, speciellt att avleda uppmärksamheten. Man vill ju få i dem näring! Nu är det ganska bra sedan hon blev 1,5 år. Vi har tränat mycket och tagit hjälp av en toppenbok. Men hon dricker fortfarande massor av välling, och det får hon gärna göra för vår del. Tyvärr mest på nätterna så hennes pappa är ungefär lika trött som du eftersom han är lättväckt och har svårt att somna om. Då brukar vi tänka på ett mantra flitigt använt av en vän med två små barn - "Det Går Över"... Vi förstår dig!
Hej Åsa! Åh, skönt att höra att er dotter äter bättre nu! Ja det där med att avleda, Dante får sin egen skål med lite mat i (lite, för det hamnar mest överallt utom i munnen), sked och en bit skinka eller kex. Sådant som har med mat att göra liksom.. Men precis som du säger, man gör vad som helst tillslut.. De är minsann viljestarka så små de är!
Så er dotter vill oxå äta om nätterna? D vill inte ha välling, knappt alls, endast kvällsflaskan, men han vill ha rismjölk, kall rismjölk, det är livet det.
Ska ni försöka "bryta" nattätandet eller känns det ok för er?
Vad är det för bok ni läst?
Jag tar mer än gärna emot tips:))
Elsa har inte gått att mata så hon har fått kladda på med händer och fötter om hon så velat, nu äter hon oftast (och gärna) med bestick, kladdar knappt alls. Det är ett av tipsen, att låta dem känna på maten på alla sätt. Ett tag tänkte vi att hon skulle börja äta mer på dagarna om hon inte fick något på natten, men det hängde visst inte alls ihop... åt det hållet... Det var inte värt det! Däremot (som i natt) kan hon klara sig en hel natt om hon ätit bra på dagen. "Elsa itte välling" lät det i natt när jag frågade en yrvaken tjej som tappat nappen. Gott så, men hon får fortsätta bestämma. Boken som gav oss ett inre lugn heter "Varsågod - handbok för föräldrar till barn med ätproblem" och beställs via www.weblibris.se för 140 kr + (snabb) frakt. Men du verkar ha så bra attityd! Skönt ändå med lite kloka tips som inte är på BVC-nivå om du förstår vad jag menar. Lycka till!!! Jag fortsätter läsa :-)
Post a Comment