Igår när jag hämtade mitt mirakel på dagis började han inte störtgråta så fort han såg mig.
Fröken sa "idag har det släppt"
Han hade inte alls klängt så på sin favoritfröken som han brukar, han hade tagit bästisen i handen, gått med en av de andra fröknarna när det var dags att vila, lagt sig på sin plats och somnat på en gång.
"Han har vart en glad liten kille idag"
Jag som är löjligt blödig började nästan lipa igen, fast av lättnad den här gången.
Så himla skönt att höra!
Vi åkte hem och fick lite mat i magen innan vi gav oss ner till badhuset där vi mötte upp Helen och Alma.
Vi badade i över en timma, riktigt skrumpna blev vi.
Dante var snart slät igen, men mammans vill inte ge med sig, hrmpff.
En fika blev det så klart innan vi gav oss hemåt igen, nöjda och glada.
No comments:
Post a Comment