Igår höll jag på att få en seriös hjärtattack på riktigt.
Vi kom hem efter en tur till affären. Igen. Hur fan kan man handla för nästan tvåtusen spänn och ändå fattas det grejer?
Hur som helst, det var inte det som skrämde mig.
Jag knäppte loss Dante ur sin stol och han skuttade runt lite på gården och gatan.
Jag har precis lyft ur ett par påsar ur bilen då det flammar till, som ett vitorange jävla eldsklot fullkomligt exploderar framför näsan på mig, samtidigt som en sån fruktansvärd smäll så det skallrar till i tänderna, ljuder genom luften.
Jag både ropar och hoppar till i skräck och Dante flög nog en helvmeter upp i luften, gav ifrån sig ett gallskrik, kom farande och klättrade uppför mina ben och klängde sig fast som en liten apa på mig, totalt vettskrämd.
Stackars liten.
Det var alltså en blixt och åskknall och det måste ju ha slagit ner precis brevid oss..
Har aldrig varit med om något liknande..
Läbbigt.
4 comments:
Isses då..creapy på riktigt ju..:)
Ja det var faktiskt riktigt läbbigt! huu..
Åh fy fan! Tur att du inte är fem meter lång och hade metallmössa på huvudet!
Haha ja jag är glad att jag just den dagen lämnade metallmössan hemma och inte hade mina allra högsta klackar på.
Post a Comment