Friday, May 30, 2008
Dax att pruta!
Allt annat såg bra ut som tur var. Säljaren är helt med på att gå ner i pris så det var ju skönt.
Vi får se vart det slutar, men jag kommer inte att dra mig ur som det känns nu iaf :-)
Nej nej nej!!!
Som om jag inte hade nog nojjor...
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article2573109.ab
Thursday, May 29, 2008
Sprallans första mjukisdjur
Grymt coola!
Den lilla mössan matchar bodyn jag köpte för ett tag sedan.
Allt är inköpt i kompisens butik http://www.fredsvarld.se/ under gårdagens mingelkväll då det serverades tapas och bubbel tillsammans med härlig shopping med fina erbjudanden! Very najs!
Wednesday, May 28, 2008
Vecka 37
Jadå, jag känner av förvärkar, och det gör inte ont, även om det inte är behagligt direkt. Ingen råmjölk sipprar ännu, men bäckenet är nog vidgat (hey, 107 cm i omkrets, nu vet jag varför ;-)) Enligt BM ligger sprallan lydigt med huvudet neråt. Har börjat packa min väska lite lätt med neccesär, viktiga papper o sånt och sprallans väska är klar.
Barnet: Barnet är ca 49 cm långt från huvud till häl och vikten ungefär 3 kg, men det kan variera ganska mycket. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Under graviditetens större del har barnet förlitat sig på dig för att slippa infektioner, men under tiden har hon eller han också byggt upp sitt eget immunsystem. Efter födseln fortsätter detta att utvecklas och stärks även genom amning. Den första mjölken som kommer ur dina bröst kallas råmjölk och är rik på näring och antikroppar. Den egentliga modersmjölken kommer igång två - tre dygn efter förlossningen med hjälp av barnets aktiva sugande på brösten. Mjölken är näringsmässigt väl sammansatt, ger ett bra skydd mot infektioner och stärker barnets immunförsvar. Barnet är såpass stort nu att det inte finns plats att vända sig längre. Kroppen är knubbig och hjärnans aktiviteter blir mer och mer organiserade och medvetandet är väl etablerat. Ögonrörelserna är koordinerade och synen förbättras. Vid födelsen har ditt barn 300 ben i kroppen medan vuxna har 206, flera är ganska mjuka till en början. Vissa av benen växer samman i barndomen.
Min lilla spralla är inte så liten längre....:-) Hoppas verkligen att jag kan amma!! Coolt det där med benen, hade jag ingen aning om.
Jag är en mes...
Men... när det var min tur så säger mannen i kassan:
"Tänkte du hyra barnstol"
"Ja"
"Kom tillbaka när du fått din bebis då"
"Öhhhh, men den kan komma när som helst"
" Ja men vi har öppet nästan varje deg, det är bättre du kommer när du fått, du får bara ha den i 9 månader från dagen du hyr den!"
" Öhhh joo, men det kan väl vara skönt att ha den klar o färdigmonterad..."
"Nääääädå, kom du tillbaka när du fått, det är bättre"
"Okej....."
Jag gick därifrån och kände mig mer och mer förbannad för varje steg jag tog...
Varför var jag så jävla flat? Jag vill ju ha stolen nu, så att jag kan montera den i lugn o ro och inte behöva gå ner o hyra den, montera o hålla på med nyfödda sprallan på armen ju! Och vad fan spelar det för roll om jag inte kan ha den till exakt 9 månaders dag?
Ingen alls! Ingen av kompisarna har haft det och jag har ju en stol redan som sprallan kan ha från början fast den inte går att bära med sig...men den kan jag ju börja använda så fort jag vill..
Och om jag får åka hem från BB på lördag, söndag eller röd dag så är ju inte butiken öppen ens...
Gah... jag får väl ta en ny tur dit och stå på mig lite.
Mes.
Maria Aurora
Man får prata om sådant man är orolig för inför förlossning och varför. De ska försöka förklara och lugna. Jag vet inte om jag känner mig lugnare precis. Det var en jätterar kvinna jag fick prata med emn hon sa ju i stort sett samma saker som BM, att allt jag var orolig för "är väldigt ovanligt" och att allt för det mesta går bra.
Inget nytt där alltså.
Jag frågade om jag fick bli igångsatt, pga att jag är ensam, känner mig orolig för hur jag ska ta mig dit när allt drar igång osv. Hade vart skönt och mycket mindre oroligt att kunna åka dit tillsammans med med kompisen och dra igång allt. Men, hon förklarade att man helst inte gör det, dels för att jag är förstföderska, dels för att hela förlossningsförloppet tar mycket längre tid och är mycket mer påfrestande för både mig och sprallan, att risken för komplikationer och snitt ökar osv.
Det vill jag ju inte utsätta varken mig eller framförallt Sprallan för heller förstås...
Hon skulle iaf tala med läkaren så vi får se hur det går med det..
Kan inte hålla mig för skratt...
Tuesday, May 27, 2008
Huset
Bilden är tagen med min mobilkamera på bilden i objektsbeskrivningen, men man kan ju se lite iaf.
Hoppas nu att besiktningen går bra!!!!!
Ingen signal
Din satan ...
satan ...
du din satans helvetes jävla skit!
Din jävla skit;
Bondlurk, läbbiga skurk,
ynkliga parasit!
Pottsork, snuskiga stork,
din ruttna rot, din fulla kork!
Avskum, spattig och krum,
du är så jävla dum!
Din usla gam,
din slemmige torsk,
förnicklade pappskalle,
skunk, förbanne mig,
lägg ägg, slibbiga drägg
skitstövel och bandit!
Slashas, ditt vidriga as,
piss och pest och senapsgas!!
Sopprot, helidiot, fan vad du bär emot!
Din sabla bock, ditt feta arsel,
våga dig aldrig mer hit!
Attans skitstropp, hörru din
saaaa, saaaatan,
helvete,helvete, helvete, helvete,
helvete, helvetes jävla skit!
Håll Truten
En Havstrut in full action.
Monday, May 26, 2008
Mera drömmande
Åh vad mycket fint det finns! Fattar inte hur jag ska kunna bestämma mig. Vill jag ha fondvägg eller heltapetserat, blommor eller psykedeliskt mönster, mosaik eller stora klinkers, jag kan fortsätta i evigheter!
Gissa om jag kommer bli besviken om huset visar sig vara skit under besiktningen, jag har ju redan flyttat in...
100 nästa
Omkrets röv: 107 cm
Uhum, röven har förstås sprängt gränsen för länge sedan.
Fullt upp!
Tanken är att jag ska be om tillträde (isf) till 1 augusti, även om jag har uppsägning tom 1 sept i Lysekil, så kan man ta det lite lugnt med flytt o det förhoppningsvis. Det får vara värt den extra kostnaden.
Så jag kommer att underhålla mig med:
Ny liten bebis att ta hand om.
Jobb 1-2 dgr / vecka.
Hem och trädgård i Lysekil.
Hem och trädgård (på 2025m2) i Uddevalla att ta hand om. Då är tanken att jag ska renovera där.
Jo, det känns som om jag inte kommer att gnälla på att jag inte har något att göra precis.
Dream on...
Underbart att få en massa ideer på hur man skulle vilja ha det, det finns ju sååå mycket fint!!
Besiktning av huset sker på fredag, men jag ska skriva kontrakt med mäklaren under veckan så att det inte dyker upp någon ny eller gammal budgivare och vill vara med igen. Jag har så klart fortfarande rätt att dra mig ur om jag inte är nöjd efter besiktingen.
Fy fan vad spännande det här är!
Sunday, May 25, 2008
Satans huvudvärk
Jag gick hem innan allt ens var halvvägs... Inte för att jag var så himla trött utan för att jag inte stod ut med rundgången i huvudet.
Prat och musik på en gång blev bara ett enda dån, jag fick huvudvärk som hette duga så jag knallade hemåt och kröp i säng :-(
Ja, det var kul så länge det varade....
Saturday, May 24, 2008
Kan inte sova
Jag vaknade för över en timma sedan och kan bara inte somna om. Typiskt när det är lördag o man kan sova länge.
Var ju på kalas igår och hade himla trevligt. Magen blev verkligen omklappad och till och med fotad av de smålulliga tjejerna hehe.
Nu ska jag surfa efter badrum, tapeter, golv och kök ;-)
Friday, May 23, 2008
JJJJJJAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
Pappan till Sprallan ringde, vi pratade länge o väl och allt kändes skitbra, jättekul!
Fem minuter senare ringer mäklaren och säger att JAG VUNNIT BUDGIVNINGEN PÅ HUSET!!
Det här känns heeelt annorlunda än med radhuset, jag är i extas!!
MEN, nu ska det besiktigas oxå så jag ska inte ropa hej ännu... fast jo, jag gör fanimej det: HEJ!!!!! Så in i helvete HEJ!
Nu var det helg igen!
Får se hur länge jag står ut i stimmet med det det här dånandet i skallen.
Det är faktiskt liiite bättre tack o lov, men fortfarande långt ifrån bra..
Thursday, May 22, 2008
Ångest
Ja, jag har allt ångest för att jag inte gravidyogar o promenerar o gravidgympar o står i.
Men jag kan ju göra lite knipövningar här i soffan.
Om jag orkar.
Budgivning pågår
Än är det inte över.
Jag får väl äta havregrynsgröt i några år framöver.
Sabla hantverkare!
Nu får jag tvätta soffklädseln och skrubba som faen där han har rört sig.
Jävla skit.
BM besök
+1 kg sedan sist, alltså totalt +12,5 sedan inskrivning.
Blodvärde, socker och tryck var kanonbra allting.
Sprallan hade högre puls än vid förra besöket, 148 slag / min idag.
Pratade igen om mina nojjor gällande navelsträng o annat, "men det är ytterst ovanligt" var svaret på i stort sett alla mina frågor.
Jo, det kan väl hända MEN, det inträffar trots allt.
Wednesday, May 21, 2008
Förlossningen
Herrejävlar vad nervöst!! Och spännande så klart!
Jag har skrivit ett förlossningsbrev, ett "brev" man har med sig till förlossningen där man skrivit ner vad man ev är orolig över vad man vill ha för smärtlindring, andra önskemål som tex att man vill bada, spela musik osv.
Det känns skönt att ha det faktiskt, man vet ju inte hur man är när man väl kommer dit, jag kanske bara skriker att de ska söva mig eller så.
Jag ska ju få åka till Maria Aurora för samtal. Dit får man komma ifall man är ordentligt nervös inför förlossning. Det kan man ju lugnt påstå att jag är.
En stor del av oron beror på att jag är ensam. Att jag inte vet hur jag kommer att ta mig till förlossningen, att det inte finns en "självklar" person att luta sig mot och bara låta ta hand om mig.
Jag är inte direkt orolig för smärtan, (nu garvar alla som redan fött barn o skriker "vänta bara")klart att jag är nervös för den oxå, men det vet jag att man klarar av får hjälp för och att den går över, nä, det jag oroar mig för är att bebisen ska vara missbildad, utvecklingsstörd eller självklart att något ska hända under förlossningen som gör att bebisen blir skadad.
Jag ser framför mig hur många olika scenarion som helst som alla slutar med att bebis antingen dör eller åtminstone får syrebrist och blir skadad för livet.
Det spelar verkligen ingen roll vad folk omkring säger... att "har den Downs så har den, det kan du inte göra något åt, så det hjälper inte att du oroar dig" eller "varför håller du på o tänker så, tänk positivt" osv.
Ja det är ju jävligt lätt att säga när man inte är i situationen... Jag VET att det inte hjälper att oroa sig, är bebisen utvecklingsstörd så är den, men det är ju absolut inte vad man önskar, och det jobbiga är väl just att man inte kan styra det. Jo, jag behöver ju knappast knarka, röka, dricka alkohol, äta insjöfiskar eller opastöriserad ost, men utöver det....
Jag valde ju att inte ta fostervattensprov eller NUPP test för att min situation är som den är. Pga min sjukdom så hade jag ju liksom inget val direkt, utan ville jag ha barn så behövde det ske NU. Jag skulle inte vilja göra abort och inte heller gå runt under resten av graviditeten och vet att barnet var skadat. Samtidigt hade det ju vart asskönt att få veta att det var en frisk liten krabat.. men jag valde iaf att inte göra det.
Jag har ju haft en ofattbar, enorm, underbar tur att jag faktiskt blev gravid, oddsen var ju inte speciellt stora, men kanske det är därför jag oroar mig extra.
För att det inte går att "försöka igen".
Förhoppningsvis kan sjukdomen ha bromsats av min graviditet och jag kan få behålla min livmoder ett tag till, men fler barn? Oddsen är låga med tanke på min ålder och att jag är singel! Man behöver ju liksom vara två... (Insimination i Danmark hade ju funkat om jag inte haft den här sjukdomen.. På mig blir det rena stolpskott..)
Hur som helst, nu närmar det sig som bara den och det är sjukt spännande!
Jag är så fruktansvärt nyfiken på vem den här lilla människan som bor inuti mig är!
Kommer bebis vara lik mig eller pappan?
Lugn eller livlig?
Brunett eller blondin?
Vara lik mig eller pappan i sättet?
Åhhh jag kan hålla på i evigheter...
Som jag lääääängtaaaaaar!!
Vecka 36
Jag tycker fortfarande att magen känns "hög", men den sjunker kanske under veckan. Måste säga att jag haft otrolig tur under hela graviditeten med ytterst få krämpor. Har ju verkligen mått jättebra! Vägde mig i morse och jag har gått upp 12,5 kg sedan inskrivning, 14,5 kg totalt sedan gravidstart.
Barnet: Barnet är i princip helt fullgånget ,den har ökat med ca 250 g sedan förra veckan och väger väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 47 cm från huvud till häl . De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Barnet lägger på sig extra mycket fett i ansiktet och dessutom har sugmusklerna utvecklats vilket gör att fostret har ett rundare ansikte. Kalcium från modern har gjort fostrets skalle hårdare men den är fortfarande så mjuk att den kan deformeras under födseln när bebisen pressas igenom slidan. Men efter några timmar eller dagar är huvudformen tillbaka till det normala.Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. Kontakta din MVC inom 72timmar om rörelserna minskar i antal. Nu ökar fostervattnets mängd inte mer utan det minskar snarare eftersom din kropp absorberar en del av det.De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.
Jag tycker fortfarande att det mesta sprattlet känns nertill i magen.. Och på sidorna när jag lägger mig på kvällen, då sätter det igång som bara den och sparkas o snurrar o buffas. Inbillar mig att sprallan kommer på sniskan o försöker lägga sig rätt igen :-)
Tuesday, May 20, 2008
Någon jävlas med mig
3 st fylletrattar hade bestämt sig för att ta en paus precis utanför mitt fönster, de satt och låg på trottoaren o skrålade o hade sig.
Jag kunde knappt tro mina ögon... det kan ju bara inte vara sant!
Skulle till att drämma igen fönstret men kom på att där ligger ju den där förbannade provisoriska telefonsladden emellan, så det gick ju inte!
Jag var för feg för att ge mig ut och gorma på dem, även om tanken slog mig. Men jag såg framför mig hur de knivskar mig eller kastade brandbomber genom rutan så jag sket i det.
De där typerna hade kalajs där i en dryg halvtimma innan de bestämde sig för att kräla vidare. Vid det laget var jag så uppretad att jag inte kunde somna om, jag låg och vände o vred mig fram till strax före klockan ringde. Då lyckades jag slumra in och var såklart medvetslös när det var dax att kliva upp.
Hmm
Man kan öppna på vid gavel och vifta med alla möjliga verktyg men nä... bzzzzzz *bonk* i rutan
bzzzzz *bonk*
bzzzzz *bonk*
bzzzzz *bonk*
bzzzzz *bonk*
Monday, May 19, 2008
Sound of silence
Inte ens öronproppar hjälpte för att stänga ute ljudet.
Skallen ylade mer och mer och tillslut var det bara en sak att göra, jag tog på mig solbrillorna, krälade fram ur mörkret och ut i solen på en promenad.
Utan musik i öronen.
Det gick bra det med.
Av alla jävla djävulska påhitt
Det låter som ett massivt tandläkarborr jobbar sig igenom väggen.
Jag blir galen... på riktigt...
Nu så...
Jga håller tummarna stenhårt, fast jag försöker att inte ha allt för höga förväntningar... Det blir nog för dyrt som vanligt...
Det håller i sig
Hoppas att telefonerna håller sig lugna idag.
Jag har inte ens radion på, det har ALDRIG hänt!
Sunday, May 18, 2008
Viktökning vid graviditet
» Själva barnet väger vid födseln cirka 3 500 gram
» Livmoderns tillväxt är cirka 900 gram
» Moderkakan väger cirka 650 gram
» Fostervattnet väger cirka 800 gram
» Den ökade blodmängden utgör cirka 1 250 gram
» Vätskeansamlingar utgör cirka 2 000 gram
» Fettdepåer under huden utgör cirka 1 700 gram
Totalt ger detta en viktökning på 11 200 gram, vilket är en helt normal viktökning.
Jaha... resten då?
11,2 kg är passerat. Inte med så mycket men ändå.
Det är den där sabla röven. Där har jag en fettdepå som gör skäl för namnet!
Jag borde...
.. rensa rabatter och klippa gräs.
.. gå en promenad eller ta en cykeltur eller något så jag får rört på fläsket lite.
Men allvarligt, mitt huvud... alltså det här är helt sjukt, fy faaan vad jag känner mig knepig och har huvudvärk. Det här brusandet blir ju ett dån så fort det är minsta ljud runt mig. Hur fasen ska det gå på jobbet i morgon... Kommer väl att bryta ihop varenda gång telefonerna ringer.
Får ta med öronproppar kanske..
Invirad
Kommer se ut som en liten kassler när h*n kommer ut kanske ...
Saturday, May 17, 2008
Bruset fortsätter
Superjobbigt verkligen.
Det allra värsta är att det är jättejobbigt med mycket och höga ljud, så jag fick åka ifrån kalaset idag för att jag fick en sådan fruktansvärd huvudvärk och det bara ekade i skallen. Usch.
Jag hoppas verkligen att det går över snabbt, för jag har då absolut ingen lust att behöva ligga hemma och lata mig i ensamhet och våndas för att jag inte kan palla med att höra folk prata och skratta omkring mig...
Gnäll gnäll
Tack o lov
Idag har jag ätit en miljon kcal i diverse kakor och tårta.
Precis vad jag behövde!
Friday, May 16, 2008
Uppkopplad
Så nu hänger det en sladd ut genom mitt sovrumsfönster, tvärs över gården, ut på trottoaren till den där telefon"centralen" eller vad det nu kallas.
Mycket praktiskt.
Dessutom ligger det en hel härva med sladd som ska grävas ner och ledas in för permanent bruk därute oxå.
Tur att jag inte knatar runt här på fylleben nu, det hade vart förenat med livsfara.
Nytt i cd:n
Sablar vilka röster de ligger inne med, båda de där tjejerna!! Verrry good!
Blodtryck ok
Blodtrycket var ok, och det känns ju skönt.
Öronen var rena och fina, inget såg svullet ut eller så.
Alltså vet jag inte varför det brusar, värker och håller på i mitt huvud.
Börjar bli ordentligt påfrestande iaf...
Vila
Mäh.. jag har ju haft det sedan i måndags, och jag kan inte påstå att jag ansträngt mig under veckan direkt, så vad är oddsen för att det skulle gå över på ett par timmar?
Nä, det blir nog raka spåret till jourcentralen i em.
Thursday, May 15, 2008
Då var det sura äpplet uppätet
Han blev väl inte helt nöjd men vad ska han göra...
Men det känns rätt. Skönt.
Ska jag bli orolig?
Jobbigt, och framförallt lite läskigt. Jag som nojjar över allt som kan hända oroar mig nu för högt blodtryck och havandeskaps förgiftning.
Jag ska till BM först på torsdag i nästa vecka...
Ska nog ringa sjukvårdsupplysningen idag o höra vad de säger.
Jag har velat klart
Ju mer jag tänker på det desto mer känner jag att det är ett rent kompromissboende. Jag vill ju egentligen inte alls bo så där, med grannen i knät liksom. Jag har liksom övertalat mig själv att det blir så himla bra.
Visst kan jag se positiva saker med det oxå, att där säkert alltid finns någon att prata med och för Sprallan att leka med bara man öppnar dörren. Men tanken på att behöva prata dämpat när man sitter ute o fikar för att inte grannen ska höra, eller att behöva dra ner persiennerna för att inte grannen ska kunna spana rakt in jämt.. Njae..
Så känner jag oxå att om jag ska flytta in där så vill jag renovera och göra i ordning ALLT på en gång. Direkt, annars kan jag absolut inte trivas. Medan i huset (om nu just detta blir mitt, men iaf ett boende där man trivs med upplägget) kan jag tänka mig att bo i det gamla ett tag och renovera pö om pö, efterhand som man får råd, bara för att jag gillar själva planlösningen, läget osv..
Jag känner att jag kanske stressat lite väl mycket nu. Grejjen är ju att jag måste jobba på en gång efter att jag fått Sprallan. Inte heltid så klart, men en dag i veckan ungefär. Jag kan dela upp den här tiden som jag vill, en stund om dagen 5dagar / vecka, eller en heldag om jag hellre vill det.
Då hade det ju vart sjukt skönt att slippa köra nästan 5 mil en väg för att komma till jobbet..
MEN, jag trivs ju där jag bor nu, jag har kontrakt i ytterligare 1½ år, och det är ju korkat att stressa iväg och göra mitt livs största affär om jag inte är säker.
Nu ska jag bara samla mod till att ringa mäklaren och berätta att jag drar mig ur...ÅNGEST!!
Ja, jag vet att jag är i min fulla rätt att göra det men ändå... usch...vad svårt. Man kommer ju ses vid nya visningar framöver o så..
Aja, bara att bita i det sura äpplet.
Så, nu håller vi tummarna stenhårt att huset inte blir för dyrt, när budgivningen väl kommer igång där igen..
Isf är jag tillbaka på ruta noll.
Wednesday, May 14, 2008
Kalla fötter
Gör jag verkligen rätt? Vill jag verkligen köpa det och bo där?
Jag är tveksam nu...
Vecka 35
Ja, jag känner allt av ryggen och bäckenet, sömnen har vart bättre och jag känner mig klumpig och anfådd osv, men jag måste säga att det är absolut inte så illa som man hör att många har det. Känns verkligen helt okej, lite småkrämpor får man ju räkna med! Och ja, brösten är definitivt tyngre!!
Har inte vägt mig på en vecka nu, men jag har säkert ökat iaf ett kilo sedan sist vilket gör +12kg sedan inskrivning.
Bebisen: Ditt barn är omkring 45 cm långt från huvud till häl och väger ca 2,6 kg. En del barn är inte större än så här när de föds, medan andra är drygt 2 kg större. Variationen är stor. Från den här veckan börjar barnets snabbaste tillväxt under graviditeten. Det ökar 227 - 340 gram varje vecka. Eftersom det blir allt trängre i livmodern kan det hända att barnets rörelser minskar men de kan istället bli desto starkare. Barnets centrala nervsystem håller på att mogna, matsmältningsapparaten är nästan färdigbildad och lungorna är vanligtvis helt färdiga. Risken för andningsproblem om barnet föds nu, är mycket mindre jämfört med för några veckor sedan. Nittio procent av alla barn som föds i denna vecka överlever utan några allvarliga men. Nu börjar barnets armar och ben bli knubbiga och fina. Barnet har väldigt lite rörelseutrymme så det fyller ut nästan hela livmodern och tvillingar är ännu mer trångbodda. Barnet är nu mycket uppmärksamt på dina känslor och sinnesstämningar genom de hormoner som avsöndras i din kropp och når fostret via moderkakan. Navelsträngen är tjock som en tumme och cirka 50 centimeter lång.
Knepigt det där med att vissa barn inte är större än så här när de föds, medans vissa är dubbelt så stora... Då stämmer det inte på de små barnen att de ökar som snabbast den här sista tiden? Vad kommer det sig? Ah, ingen ide att spekulera i det där...
Såååååå skönt att det är så hög sannolikhet att bebisen klarar sig helt utan men ifall den skulle bestämma sig för att komma nu! Liiite mindre oro för just den biten iaf!
Tuesday, May 13, 2008
Snålkärring
Man fick ju en Baby basic box från Pampers via Babyproffsen om man anmälde att man väntar barn . Den var fylld med godsaker bla rabattkuponger på blöjor.
Jag upptäckte att kupongerna jag fick gick ut 31/12-07.
Normalt skulle jag aldrig i livet ens bry mig om det där utan jag hade bara kastat den i soporna och sedan inte ägnat den en endaste tanke mer.
Men... något har hänt.
Nu gick jag in på Pampers hemsida och mailade dem!!
Jag skrev och tackade så himla mycket för den jättefina boxen man fick, men att jag blev lite snopen när jag såg att rabattkupongen redan gått ut.
Jag fick svar inom bara ett par timmar:
Hej Linda,
Tack för att du kontaktade oss.
Vi beklagar att den kupong du mottog i din baby basics box var utgången. Vi skickar en ny kupong som kommer på posten inom två veckor.
Vi är mycket måna om att hålla en nära kontakt med våra konsumenter för att få ta del av de synpunkter och erfarenheter som de har.
Med vänlig hälsning
Ida Wagner
PROCTER & GAMBLE KONSUMENTSERVICE
Vad snällt!!!
Det lönar sig att gorma o gnälla ju!
Ett steg närmare ledigheten
Skönt att ha det avklarat!
Känner mig lite dålig....
Det känns tungt, brusar i öronen och som om jag skulle ha en jäkla huvudvärk, fast jag inte har det..
Svårt att förklara, men det känns iaf inte bra.
Kanske borde kolla blodtrycket?
Monday, May 12, 2008
Dilemma
Jag har flyttat på besiktiningen av radhuset för att "stalla" lite på den affären...
Jag bara måste följa budgivningen på huset lite...
Jag väger för- och nackdelar, funderar och funderar...
Allt hänger ju förstås på var priset på huset hamnar.
Gah, vilket dilemma!!!!
Filmkväll
Vi såg "Gone baby gone". Den var överraskande bra faktiskt. Alla gav den en 4/5.
Den startade en diskussion om att ta lagen i egna händer och om det någonsin är försvarbart?
Intressant.
Friday, May 9, 2008
Jag har blivit en moralkärring
Igår var jag på Maxi efter jobbet. Jag hade äntligen kommit ihåg att ta med alla mina pantflaskor. Jag kom fram till pantapparaterna samtidigt som en äldre man. Där finns tre apparater, men bara en som tar brickabackar. Den apparaten var upptagen av ett par med ganska mycket flaskor att panta. Gubben skulle förstås panta sin back så det första han säger är
" Vad faaaan, ska man behöva stå o vänta hur länge som helst för att panta en jävla back"
Jag sneglade på honom o tänkte att, det var ju en trevlig typ, innan jag gick fram o pantade mina flaskor.
Under tiden som jag stod där så höll han oavbrutet på att tjata om att "det var väl en jävla tid det tar, fan vad det tar tid. suck stööön suck osv osv"
Jag kände hur jag bara fick nog, vänder mig om o säger:
"Det var väl ett jääävla gnäll! De var väl där innan dig eller? De får väl hålla på tills de är klara!!"
"Ja, jag menar inte dig alltså" säger gubben
" Nä, det vet jag men vad faaan, stå där o hålla på o gorma för att du får vänta på din tur som en annan jädra surgubbe. Herreguuud alltså!!"
Precis då kom hans fru gående och frågade
"Får du skäll?"
Gubben muttrade något surt till tanten.
Har jag blivit en gammal moralkärring?
Är det hormonerna?
Borde jag hålla truten?
Thursday, May 8, 2008
Fel kläder
Känns som om jag har på mig en Halloweenkostym, jag ser ut som en stor boll med ben, armar och huvud..
Jag som måste in o handla i eftermiddag... sabla skit oxå.
Wednesday, May 7, 2008
Note to self
Det verkar vara så mycket mer när det är utspritt...
Vilken dag
Jag har fått skäll och jag har fått kramar.
Jag har gråtit och jag har skrattat.
Jag har ätit tårta och jag har ätit Thai.
Mina ben gör svinont, trots stödstrumpor, och jag är såååå sugen på att ge mig ut i solen på en skön promenad. Får se hur långt jag kommer.
Men först ska jag slänga i en maskin med tvätt.
Vecka 34
Mitt livmodermått var 33. Förvärkar känner jag av nästan varje dag. Fast det är inte direkt obehagligt och gör inte ont allas. Magen blir stehård bara. Jag känner mig absolut anfådd emellanåt, eller som om det är svårt att andas snarare. "En del kvinnor kan känna sig stora, klumpiga, oviga och rent av oattraktiva. " HAHAHA, no shit Sherlock!!
Bebis: Barnet är ca 44 cm långt från huvud till häl och vikten ungefär 2,3 kg. Det kan skilja på ljus och mörker. Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Det är för stort att flyta omkring i fostervattnet och rörelserna blir större och långsammare. Ibland kan en del barn fixera huvudet i denna vecka, det vill säga lägga sig tillrätta i bäckenöppningen. Ungefär 3-4% av alla barn lägger sig med stjärten eller benen ned mot bäckenöppningen s.k. sätesbjudning/fotbjudning. Då är det möjligt att en läkare försöker få fostret att vända sig rätt i livmodern, men det sker först i vecka 37 och kallas yttre vändning. Barnet lyssnar till mammans hjärtslag, magen som kurrar och andra kroppsljud. Inte konstigt att en del barn sedan har svårt att ligga själva i vaggan eller spjälsängen. De vill vara nära dig och lyssna till de här ljuden. De inre organen är nu färdiga, förutom lungorna. De behöver mogna ett tag till, de ska ju anpassas från vatten- till landlivet och luftfyllas när barnet kommer ut.
Sprallan låg med huvudet neråt men var inte fixerad ännu, men det är ju inget ovanligt. Nä... tänk att komma ut från en 37 grader varm, trång och högljudd livmoder till stora kalla världen. Inte konstigt de vill vara nära... Funderar lite på en sådan där bärsjal.. har hört att de ska vara bra..
Hur var det nu med nojjorna....
Lika coolt som alltid, jag kommer inte att vänja mig vid den känslan det är då säkert. Kommer att sakna den sedan, det är jag övertygad om!
Men... tänk om h*n snurrar in sig i navelsträngen?
Eller har de koll på det där, så de kan trassla loss sig igen?
Gah! jag blir tokig på alla nojjor som dyker upp hela tiden!
Smidigt!
Positivt överraskad måste jag säga.
Nu ska vi se hur lång tid det tar innan det är fixat.
Tuesday, May 6, 2008
Vad är det som händer?
"Numret är ej i bruk" säger de när man ringer till mig.
Vad är det som händer?
Internet funkar ju iaf...
Jag hade nog fastnat i metalldetektorn.
Detta gör att man blir hård som sten i magen.
Jag tror banne mig att det görs delvis för att man ska förberedas inför förlossning, för man får då fanimej öva på att krysta.
Nästan så jag blir rädd att sprallan ska komma farande med livmoder och allt.
BM besök
Sprallan växer på fint, i dag låg hjärtslagen på 132 slag/min. Mmmmm nu tror jag nog att det är en kille... fast det kan ju vara en tjej.. eller.. äh. Bara det är en frisk liten bebis så bryr jag mig inte, men ååååååhhhh vad jag är nyfiken!!!
Jag hade gått upp 1kg sedan sist, så nu är det +11 sedan inskrivning, +13kg totalt sedan gravidstart.
Det är nu 49 dagar kvar till BF, flämt!!!
Jag hade ingen urinvägsinfektion, blodsocker var bra och blodtrycket oxå, 100/65.
Så här stor var magen i söndags, v 33:
Jag ligger fortfarande precis under högsta kurvan så det är en stor mage!
Enligt BM låg sprallan med huvudet neråt idag oxå, så h*n måste ha jävla starka armar, så som det sprattlar i nedre delen av magen. Och eftersom jag nojjar över precis allting, så oroar jag mig nu för att sprallan är lam i benen för att jag inte får några sparkar uppåt. Vad tröttsam jag är! Jag frågade BM ifall sprallan skulle kunna "fastna" i mitt är... alltså, jag är ju snittad två ggr för op och har ärr i bikinilinjen. Det ser ju ut som om man dragit åt ett snöre skithårt runt magen nu, det har inte töjt sig med magen alltså. Så, eftersom det ser ut så där så nojjar jag över att det inte ska töja ut sig så att sprallan kan komma förbi.. Men BM sa att det var inga som helst problem. Så klart... Det fattade jag ju någonstans djupt inne i skallen... Hon måste ju tro att jag är helt knäpp... Isf kan jag hålla med en liten aning...
Monday, May 5, 2008
Det är fan inte sant
"Ingen signal" på svart ruta.
Jag har slitit o lirkat, gullat och gapat, smekt och ryckt i den där jävla scartkabeln men icke...
Jag tror jag fulgrinar en stund, samtidigt som jag sjunger svordomsvisan.
"Helveteee, helveteeeee, helvetes jäääävla skiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiit"
Jag saknar min energi
Inte enbart trött som i sömnig utan så genomtrött i kroppen på något otrevligt sätt.
Jag var tvungen att gå in på affären på hemvägen från jobbet och det krävdes fanimej en rejäl styrkeansträngning. Hade det inte vart helt soprent i kylen hemma hade jag skitit i det.
När jag parkerade på utsidan hemma så satt jag kvar i bilen i säkert 10 minuter innan jag ens orkade röra mig. De kanske 30 meterna till dörren kunde lika gärna vart Kilemanjaros topp.
Nu dricker jag nyponsoppa och yoghurt direkt ur paketen för jag orkar inte ens hälla upp det i glas. Då blir det ju disk.
Till råga på allt elände är det solsken o 16 grader varmt ute.
MEGAångest för att jag inte orkar ge mig ut med solbrillor på näsan, ett leende på läpparna o med klipp i steget ta mig ut på en härligt uppiggande promenad utmed havet som ligger blankt och vackert, och känna mig så där sabla energisk och kvinnligt gravidvacker som vissa gör.
Nä, jag orkar inte flytta kroppshyddan en cm mer än jag är absolut tvungen.
Frågan är om jag orkar lägga mig ner när jag väl satt mig på sängkanten.
Sprallan däremot är pigg minsann. Det voltas rejält i magen. Skönt, då har jag lite underhållning iaf!
Måndag igen.
Har haft en riktigt trevlig helg med massa umgänge och fest.
För att inte tala om den glada nyheten om att jag vunnit budgivningen på radhuset.
Nu ska jag ta tag i allt som rör det där... Ringa banken och mäklaren osv.
Och jobba så klart.
Ska bara försöka hålla ögonen öppna oxå.. Sablar vad trött jag är.
Har sovit riktigt illa i natt.
Sunday, May 4, 2008
Energinivå noll
Där var röj och hur kul som helst, men jag kände mig ganska sliten så jag gav mig av redan vid midnatt, värsta Askungen fast med stödstrumpor ist för glas skor.
Idag känner jag mig otroligt trött och sliten. Jag tvingade mig ut i trädgården o rensade rabatter o klippte gräs o kände att det där drömhuset jag såg sist, med en trädgård på 2025 m2 inte blev mitt, var förjävla skönt ändå...
Nu ska jag försöka göra som det står i alla böcker och som barnmorskan råder: vila.
Men fan vad det är tråååååkigt....
Mot nytt boende
Saturday, May 3, 2008
Årets första grillkväll
Åh vad det är mysigt att grilla! Allt smakar så där extra gott på något sätt.
Vi var ett gött gäng hemma hos kompisen som käkade och hade hur trevligt som helst. Alkoholfri öl is da shit för en gravid kärring!
Yrade isäng lite senare än vanligt kan man ju lugnt påstå, men vaknade ändå i ottan i morse.
Snart dax att göra sig redo för ett nytt party ikväll!
Jihoooo
Friday, May 2, 2008
Rajraj
Härligt!
Sååå roligt att träffa Bella och hennes familj. Det blir så sällan när vi bor en hel smålandsskog ifrån varandra. Henkan o hans familj bor nära men vi ses inte oftare för det. Skrämmande. Dax för förändring!
Jag känner mig fortfarande ovanligt social, och som tur är är resten av låghelgen uppbokad med grillkvällar, fest och kafferep.
Då är det ju okej att vara ledig, när man har fullt upp!
Spänningen är olidlig
Inte drömboendet direkt, för det är en enplansvilla i toppskick med fin, lagom stor trädgård. Men det går loss på lite mer stålars än jag har som ensamstående, blivande mamma.
Så alltså får man anpassa mage efter matsäck eller vad det nu heter och köra på plan B och jaga vidare efter drömboendet.
Men tills jag får ett fett bankkonto kan jag absolut stå ut med att bo i huset jag budar på.
Håll tummarna, phuleeese!