Upp som en sol och ner som en pannkaka

Världens finaste unge vaknade och var på ett strålande humör.
Full av bus och skratt.
Vi mös och gosade en stund innan vi fortsatte med morgonbestyren.

20 minuter senare ligger samma lilla pojke i en spänd brygga på skötbordet och vrålar med sin allra högsta röst att;

'Jag vill inte byta blöjan! Jag vill inte ta av mig pyjamasen! Jag vill inte tvätta ansiktet!'

Jag började med mjuka övertalningsförsök som som sakta men säkert blev hårdare och givetvis slutade med att jag gapade jag oxå och så var den morgonidyllen förstörd.

Mina nerver...

Vi lugnade ner oss båda två och så vart det kramkalas en stund innan vi klädde oss och gav oss ut för att sopa fram bilen under 10 cm nysnö.