1 års kalas

Idag har vi vart på 1 års kalas till Dantes kompis Alma.
Åh vad det var roligt att handla present!
Äntligen fick jag bläddra bland alla bedårande små klänningar, fingra på de små puffärmsblusarna och bli helt vanvettigt kär i ett par haremsbrallor för flickebarn.
Tur att jag har en liten grabb där urvalet av fina kläder är ytters begränsat, annars hade jag handlat mig till ruinens brant.
Tillslut bestämde jag mig för en urgullig vit klänning med tillhörande vita småbyxor.
Mamman och fördelsedagsbarnet blev mycket nöjda.
Kalaset var hur trevligt som helst och eftersom det var nära 30 grader ute åkte babypoolen fram, finkläder åkte av och nakna bäbisar plaskade med glada ylanden i skuggan under parasollet.
Mammorna däremot svettades med att försöka hålla de små på plats, inte bita varandra, se till att leksaker inte snoddes ur en knubbig bäbishand av en annan och att de inte druknade.
Framförallt det.
Vi var inte hemma förrän sen eftermiddag och då stod det middag på schemat.
Än en gång var det bara mamman som åt.
Jag blir så frustrerad!
Sömn är inte heller helt lätt att få till och inte ens en promenad i vagnen kunde få min flinga att somna.
Istället försökte han vrida sig ur selen, vilket resulerade i att han krånglade in sig och satt stenhårt fast. Givetvis vrålade han för allt vad stämbanden tålde.
Efter många försök somnade han tillslut i sin säng,med ett krampaktigt tag om min finger.
Älskade unge...
Den här gången kan jag iaf med säkerhet säga att det är fas: tänder, som spökar.
De två i mitten nere är bara täckta av ett ytterst tunt lager med tandkött.
Kanske har mitt frö tänder på sin 1 årsdag.