Tro och hopp

Imorgon är det dop.
Idag är det fullt upp.
Massor att förbereda och fixa inför morgondagen.
Jag var på stan i morse och fick rivit till mig ett linne att ha under kavajen.
Halvgammal kavaj till ny kjol.
Det har har provats kläder som fan.
Jag är inte nöjd.
Jag är då definitivt ingen MILF det är då säkert.
Tur man e singel så jag slipper visa upp det bleka, flubbiga eländet för någon stackars sate.
Med det sagt känns det ju som ett snilledrag att jag moffade tårta i eftermiddags på födelsedagskalas.
Fast jag förbrände nog några kcal när jag fick stå en del av kalset och vyssja en skrikande 7 kilos bebis.
Jag bävar lite inför i morgon.
Dante kommer väl att vråla sig in under guds beskyddande vinge.
Jag känner mig faktiskt ganska säker på det.
Jag har laddat med spytrasa, välling och napp.
Som om det skulle hjälpa.
Hoppet är det sista som lämnar en människa.
Nä, jag har inte tid att sitta här och vara pessimist, jag ska ställa klockan på vedervärdigt tidigt i morgon så jag hoppas att Dante sover gott i natt.