Jag hade ingen aning..

Jag bläddrade bakåt i min blogg. Tillbaks till mars, april.
Jag var gravid, stor, tung, förväntansfull, pigg, överlycklig, spänd, nojjig, nervös....
Jag hade verkligen ingen aning om vad som komma skulle.
Förlossningen...
Koliken..
Sömnbristen..
Spyorna..
Men framför allt;
kärleken.
Den går verkligen inte att beskriva.
Jag kan få tårar i ögonen bara av att titta på min underbart vackra son.
Finast i världen.
Jag trodde i min enfald att jag älskat förut.
Nu vet jag att jag hade fel